STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Osäkerheten i den globala ekonomin har ökat kraftigt de senaste månaderna, inte minst till följd av USA:s nya handelspolitik. Riksbankens bedömning, från i mars, var att utvecklingen i omvärlden, främst den förhöjda osäkerheten dämpar konjunkturutsikterna i Sverige.

Det sade riksbankschef Erik Thedéen på fredagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han upprepade att det talar för att inflationen på sikt kan bli lägre än vad Riksbanken bedömde i mars, men de ser också flera riskfaktorer, exempelvis kopplade till företagens globala värdekedjor, och att "inflationen därför mycket väl kan bli oväntat hög".

Thedéen sade att det på ett grundläggande plan finns tre sätt för centralbanker att förhålla sig till risk och osäkerhet: "man kan agera försiktigt, kraftfullare eller helt bortse från den".

Han tillade att ett snabbt och kraftfullt agerande är motiverat när risken för riktigt dåliga utfall är stor, som under finanskrisen 2008 eller pandemiutbrottet 2020. I dagens situation ser dock riksbankschefen skäl att tillämpa försiktighetsprincipen.

"Osäkerheten är stor och det finns flera möjliga scenarier för inflationsutvecklingen framöver. Därför är det lämpligt att avvakta och invänta mer information för att få en något bättre bild av inflations- och konjunkturutsikterna", sade han.

Thedéen påpekade också att det alltid finns en osäkerhet om när ett beslutsunderlag är tillräckligt.

"Osäkerheten är stor och det finns flera möjliga scenarier för inflationsutvecklingen framöver. Därför är det lämpligt att avvakta och invänta mer information för att få en något bättre bild av inflations- och konjunkturutsikterna", sade han.

Riksbankschefen sade vidare att ett "oroande" skifte mot mer konfrontation och splittring som inte bara innebär säkerhetsmässiga risker utan också negativa konsekvenser för ekonomin.

Risker kopplade till geopolitiken och en tilltagande geoekonomisk fragmentering liknar också utbudsstörningar där inflation och produktion rör sig i olika riktningar.

"De senaste årens erfarenheter har lärt oss att det inte är självklart att bortse från utbudsstörningar, inte minst för att det är mycket svårt att i realtid avgöra om en störning är tillfällig eller mer långvarig", sade Thedéen.

"Centralbanker har tidigare lagt mycket tid på att analysera efterfrågesidan av ekonomin, men de senaste årens utveckling tyder på att vi också behöver bli bättre på att förstå ekonomins utbudssida", fortsatte han.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt