För att beskriva fenomenet har han myntat begreppet ”funktionell dumhet”. 

”Funktionell dumhet är benägenheten att tänka innanför givna ramar. Det handla om regelverk, befattningsbeskrivningar, policies, snäv professionskunskap, modevågor och politisk korrekthet. Man tänker ”rätt” i enlighet med föreskrifter. Man är kompetent. Men man tänker ej själv och tycker det är olustigt att avvika från andra”, säger Mats Alvesson som skrivit boken Dumhetsparadoxen om fenomenet.

Mats Alvesson.

Vad är dumhetsparadoxen och på vilket sätt kan det leda till problem?”Det finns två. Den ena är att i ”kunskapssamhället” använder folk ofta inte sin tankeförmåga särskilt mycket i arbetet. Den andra är att dumhet ofta kan betala sig, särskilt i det korta förloppet.”

De negativa effekterna av funktionell dumhet är främst högre kostnader. ”Jag tror många organisationer kunde spara åtskilligt genom att jobba smartare och ta bort dumheter. Många organisationer är, för att citera en överläkare i ett landsting, ”marinerade i idioti”.”

”Åtskilligt som kräver tid och pengar skulle punkteras vid en kritisk granskning, till exempel många policies, rutiner, möten, förbättringsprojekt, mötesritualer, ledarskapsanspråk och floskler.”

Vad är din kritik mot företags värdegrundsarbete?”Det blir tungt på floskler och önsketänk. Ofta känns övningarna bra i stunden, men de leder sällan någon vart.”

Vad finns det för olika typer av dumhet i företag?”Det kan handla om snäv specialisering/fackidioti - där folk är kompetenta och tänkandes inom specialiteten men tankebefriade utanför denna. Det kan handla om auktoritetstro - chefen, ledningen, regelverket måste följas. En annan variant är förförelse - man entusiasmeras och går upp i varv över vad som låter bra. Vanligt är också så kallade grupptänkande och konformism. Vad andra tycker och vad andra gör måste väl vara rätt?” 

Dumhet kan löna sig i det korta perspektivet ”Tilliten stärks. Man behöver inte anstränga hjärnan i onödan. Man uppskattas av omgivningen. Ibland blir det samling kring pumpen, kan skapa sammanhållning och entusiasm. Meningslöshet och cynism kan minskas. Sociala konflikter kan undgås om alla tänker likadant och ”delar värdegrunden”.” 

Ofta talas det om att vi befinner oss i ett kunskapsintensivt samhälle samtidigt som de flesta jobb är vanliga rutinarbeten inom serviceindustrin. 

”Det är mycket prat om kunskapssamhälle, behovet av välutbildad personal och professionalisering. Vi har en överdimensionerad högskolesektor. Men stora samhällssektorer är lågkvalificerade servicejobb och enklarare försäljning och administration.” 

Du menar att många organisationer ljuger när de säger att de är kunskapsintensiva.”Låt mig citera en före detta bolagschef i ett stort It-företag som reflekterar över företaget: ”Vad vi lever på i konsultvärlden egentligen, det är ju resurser och volym. Det är ju inte de briljanta analytikerna längst fram, utan det är bulken, mittfältet, som vi lever på. Systemmän och programmerare. (…) Det (som det handlar om) är volym! Det är bulk! Vad vi kunde var it, det är det hela och det var det vi tjänade pengar på också.”

Företag och organisationer tar också till knepet att trimma varumärket för att på så vis motivera medarbetarna till att utföra jobb som upplevs som meningslösa. 

”Fromma förhoppningar läggs gärna på att fila på vad som ofta är rätt flummigt. Ledningar, stabsfolk, kommunikatörer och konsulter lever ofta i en powerpoint- och ordformuleringsvärld. Man tror att kampanjer, logga, workshops och annat hurtfriskt ger mening och stolthet med snabba medel. Så fungerar det sällan.”

Kan du ge några tips för dumhetsbekämpning?”Tillsätt en projektgrupp med kombination av interna och externa personer. De måste vara noga utvalda. De flesta ser inte organisationens dumheter. Be personal komma med tips på sådant som man borde avstå ifrån eller tänka om. Sortera dessa och föreslå en lista. Sedan kan man eventuellt låta personalen anonymt rösta. Man kan också intervjua nyanställda om vad de uppfattar som konstigt på en arbetsplats. Eller utse en djävulens advokat, en med uppdrag att tänka kritiskt och argumentera självständigt.”

Vad ska man som medarbetare tänka på för att genomskåda dumheten?”Läs lite vettig litteratur prata med folk som är lite öppna och reflekterande. Tydliggör problem för dig själv. För fram dina insikter med viss försiktighet och säkerställ gärna lite stöd. Sanningssägare kan råka illa ut.”

På vilket sätt bidrog funktionell dumhet till finanskrisen 2008?”Folk verkade fångas i allmän entusiasm och gruppmentalitet. Kritiska röster lyssnade man ej på. Formeln blev: ös på, tänk ej efter.”

Du tar upp Amazon som exempel på ett företag där det härskar funktionell dumhet. Har du några fler exempel? Personligen tänker jag på flygplanstillverkaren Boeing som med sitt plan MAX8 verkar ha släppt ett plan som i vissa situationer är livsfarlig för passagerarna.

”Det är svårt att bedöma från avstånd. Ibland har man helt enkelt otur. Sedan kan det vara så att önsketänkande, karriärsstrukturer, kortsiktiga resultatkrav, förvrängningar i kommunikation gör att en del agerar utifrån funktionell dumhetsformeln.”  

Har du några exempel på svenska företag där funktionell dumhet rått eller tydligt råder?”Det är stor variation inom företag. Ett stort svenskt internationellt företag påstod sig ha ledarskap i världsklass. I själva verket tycktes de mer framgångsrika cheferna mest ägna sig åt möten med andra chefer. Man odlar myten och agerar frikopplat från denna."

"Ett annat företag betonade starkt sin företagskultur. Var positiv var ett ledmärke, kom endast med kritik ifall du har ett konstruktivt förslag. vilket innebar att man fick stora problem i en lågkonjunktur. Man var långsam med att se problem, väntade i det längsta med att agera och hade svårt bland annat skära ned på personal.”

I boken nämner du Steve Jobs som ett exempel på en ledare som var både bra och dålig. På vilket sätt? ”Han var ju visionär, innovativ och djupt beundrad, men också ibland orealistisk, oresonlig, diktatorisk och hänsynslös mot folk.”

Vilken betydelse har ledarskapet?”Chefer kan bidra åt olika håll, mot reflektion eller mot lallande positivitet. Ofta är chefer inte så viktiga som man gärna vill tro. Det finns ibland en religiös övertro på ledarskap, ofta oklart vad folk egentligen menar. En tilltro till ledarskap innebär per definition att andra blir följare, vilket betyder att chefens idéer och tankesätt kan undantränga andras och alternativt tänkande. Mycket blir chefens ansvar”, säger Mats Alvesson.

Följ mig på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn,TwitterYouTube och på Soundcloud