Efter omvända vinstvarningar och starka rapporter från Volvo, Traton och flera andra mindre industribolag och underleverantörer hade förväntningarna skruvats upp även på Sandvik inför fredagens rapport. Till skillnad mot Volvo lyckades Sandvik visserligen inte klå marknadens vinstprognoser, men det fanns andra glädjeämnen som skingrade en del oro.

Resultatmässigt är utfallet inte mycket att orda om. Den justerade rörelsevinsten på 6,1 miljarder kronor var nästan exakt som väntat medan marginalen på 19,8 procent drog åt det svagare hållet. Men justerat för en negativ valutaomvärderingseffekt landade även marginalen nära förhandstipsen.

I ett bredare perspektiv är det Sandviks syn på efterfrågan som intresserar mest i det här spretiga konjunkturläget. Och det är bara att konstatera att till skillnad mot konsumentbolagen så ångar industribolagen på i förvånansvärt hög takt.

Intäkterna ökade med 24 procent under kvartalet, varav 13 procent organiskt, och även orderingången fortsatte visa på tillväxt med en uppgång på 13 procent totalt och 2 procent organiskt.

Med sina korta ledtider från kundefterfrågan till leverans inom verktygsförsäljningen har Sandvik örat mot konjunkturrälsen som få andra och här låter det fortsatt ganska bra. Utvecklingen för den dagliga orderingången inom segmentet Machining Solutions har under de två första veckorna i april varit ”något positiv” jämfört med snittet under första kvartalet.

Att Europa går bra är en orsak, att flyg och energi alltjämt återhämtar sig efter pandemin är en annan. Ovanpå det har en nygammal motor startats upp. Det är Kina som tidigare har varit hämmat av Covid-strategin och som piggnade till under mars och inledningen på april, enligt vd Stefan Widing.

Den för Sandvik tungt vägande gruvsektorn fortsätter på en hög nivå, även om utrustningsförsäljningen minskar medan eftermarknaden kompenserar tillsammans med ett stort intresse för bolagets eldrivna gruvutrustning.

Den totala ordertillväxten (organiskt) på 2 procent speglar ganska väl att de flesta pilar nu pekar sidledes i de olika kundsegment som Sandvik servar. Gruvor, verkstad och fordon som tillsammans utgör nästan 80 procent av intäkterna går sidledes medan energi och flyg pekar uppåt och den enda nedåtpilen står infrastruktur för.

Geografiskt är det intressant att notera att Europa överraskar och sticker ut i positiv riktning, vilket bör glädja många mindre branschkollegor i industrin som har ännu större exponering mot hemmakontinenten.

Vad gäller pilarna i analytikernas prognoser lär de inte förändras nämnvärt av kvartalsrapporten. Det skulle innebära en 8-procentig intäktstillväxt i år som sedan planar ut runt 3-4 procent kommande år med försiktiga marginalförättringar inom målintervallet 20-22 procent.

Värderingsmässigt betyder det att Sandvik ligger kvar i verkstans mellandivision. Med ett p/e-tal på 18 i år och 16 för nästa år är aktien en bra bit ifrån kollegor som Atlas Copco, Alfa Laval och Epiroc som ligger kring 25 i år, men också en bra bit över Volvo och SKF med multiplar kring 12-13.

Med en aktie som inte är dyr men inte heller vrålbillig, och med en konjunktur som inte dyker men som troligen inte heller står inför en större uppgång kan man fråga sig vad som ska lyfta kursen ytterligare på kort sikt.

Att Sandviks satsningar inom digital tillverkning och inom elektrifierad och självkörande gruvutrustning biter och att bolaget kan visa att man står pall med hög lönsamhet oavsett väder är några faktorer som bör kunna minska värderingsgapet mot dyrare branschkollegor.

Det gör oss fortsatt positiva till Sandvik på längre sikt. Rapporten har minskat risken för en hårdlandande efterfrågan men utan några uppenbara triggers i närtid bör man ändå räkna med begränsad kurspotential i det kortare perspektivet.