Sverige och nio andra EU-länder behöver minska skattetrycket på arbete för att stimulera ekonomin. I Sveriges fall betraktas behovet som ett gränsfall och gäller främst låginkomsttagare.

För att täcka upp skattebortfallet har Sverige utrymme för en skatteväxling till en återkommande fastighetsskatt och till arvs-, förmögenhets- och gåvobeskattning, skrev kommissionen i rapporten.

Kommissionen pekade på att återkommande fastighetsbeskattning i Sverige utgör 0,8 procent av BNP jämfört med EU-genomsnittet på 1,5 procent. Och Sveriges arvs-, förmögenhets- och gåvobeskattning är noll, jämfört med EU-snittet på 0,19 procent av BNP.

I Sveriges fall finns också möjlighet till en ofinansierad skattesänkning på arbete, fann rapporten.

Utgångspunkten är att skatt på arbete och företag är de mest skadliga skatterna för tillväxt, sade kommissionen och hänvisade till en OECD-undersökning från 2008. Därför bör EU-länderna skatteväxla bort från dessa områden.

Skatterapporten upprepade också kommissionens tidigare åsikt att Sveriges generösa ränteavdrag för bolån leder till att hushållen skuldsätter sig alltför mycket.

Inom miljöbeskattningen hade kommissionen inget att invända mot det svenska skattesystemet.

I andra EU-länder klagade kommissionen på att diesel beskattades för lite jämfört med bensin, att miljöskatter inte räknades upp årligen, att momsen var sänkt på energi, samt att företagsbilar beskattades lägre.

Sverige fick också gott betyg vad gäller effektiviteten i skatteinhämtning. Uteblivna momsbetalningar beräknas i Sverige till 4,3 procent av statens totala momsintäkter, jämfört med EU-snittet på 14,5 procent.