Många marknadsaktörer hade hoppats att den amerikanska centralbanken skulle sänka styrräntan i år. Så verkar det inte bli. När BNP-tillväxten för första kvartalet stannade på blott 0,6 procent (preliminära siffran var lite högre) började experterna oroa sig för en recession. Den senaste veckan har det emellertid kommit flera tecken på att den amerikanska ekonomin tuffar på bättre än förväntat. Den svagare ekonomiska utvecklingen verkar inte heller ha gett någon helst effekt på sysselsättningen, vilket är förvånande. Det låter bra, men räcker inte för att börsen ska göra vågen.

Varför är då den amerikanska centralbanken så försiktig? Är det inte dags att sätt rejäl fart på USA igen?

Jo, problemet med konjunkturstabiliserande politik är att åtgärder måste sättas in i exakt rätt läge. I nationalekonomisk teori är dessa lägen lätta att känna igen. I verkligheten är det svårare. Tänk dig en långsiktig möjlig tillväxtkurva, ett rakt streck som pekar snett uppåt. Runt detta streck svänger sig konjunkturen som en slingrande orm. När ormen böljar sig över strecket är det högkonjunktur. Under är det lågkonjunktur. I teorin slingrar sig ormen i runda fina svängar men i den verkliga världen knycker och rycker den.

Hur stort behovet av stabiliseringspolitik är beror på hur effektivt ekonomin fungerar, det ville säga hur mycket och hur snabbt ormen slingrar sig. Helt rak blir den aldrig. Om centralbanken sänker styrräntan ökar penningmängden, vilket gör att det blir billigare att låna till investeringar. I rätt läge närmar sig ormen linjen igen. Men i ett läge där industrin redan går för högtryck är det svårt öka investeringarna. Då riskerar det att bli ett tomt slag som i stället får världen att sälja av dollar, samtidigt som inflationen stiger till följd av höjda importpriser. En räntehöjning i fel läge leder också till att de långa marknadsräntorna stiger, eftersom marknaden förväntar sig stigande inflation. Helt fel alltså.

Vita Husets ekonomiska rådgivare släppte i dagarna en prognos där de spår att BNP-tillväxten stiger till 2,9 procent under året och överstiger 3 procent nästa år. Rådgivarna tror även att arbetslösheten stannar runt dagens 4,5 procent året ut.

Ungefär samtidigt meddelade centralbankschefen Ben Bernanke att första kvartalets svaga siffror berodde på en rad faktorer som sannolikt var tillfälliga. Han förväntar sig därför att den amerikanska ekonomin "växer i lagom takt, nära eller aningen över trenden" de närmaste kvartalen. Han uttryckte samtidigt oro över den "något upphissade inflationen".  Han tror med andra ord att ekonomin är ganska nära strecket. I ett sådant läge blir det inga räntesänkningar.

Beskeden fick analytikerfirmor som Goldman Sachs och Merrill Lynch att genast överge sina tidigare prognoser om räntesänkningar i år. Besvikna aktieägare sålde och börserna rasade.

För aktiemarknaderna innebär det här sannolikt är det en hälsosam väntan som bör kunna generera köplägen. För förr eller senare är det dags för ormen att slingra ovanför strecket.