Efter flera år av hög inflation kom ett efterlängtat besked förra veckan. KPIF landade på 2% – i linje med målet. Samtidigt valde Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 1,75%.

"Det var första månaden på ungefär fyra år som den underliggande inflationen kom under målet. I den bemärkelsen får man säga att vi är framme", säger Danske Banks chefekonom Susanne Spector i Placerapodden.

Men inflationsnedgången ska tolkas med viss försiktighet. En rad tillfälliga faktorer, som en starkare krona och den kommande slopade matmomsen, väntas pressa inflationen ytterligare under året.

"Alla prognoser pekar på att vi kommer att komma en bra bit under målet i år."

Konsumtionen kan ta fart

Den viktigaste effekten av den lägre inflationen är att hushållens köpkraft nu börjar förbättras på allvar, efter flera år av stillastående reallöner.

"Nu kan man se fram emot riktiga köpkraftsförstärkningar. Det borde vara bra för svensk ekonomi."

Enligt Danske Bank väntas hushållen fortsatt vara försiktiga, med en sparkvot runt 6% av inkomsterna. Men kombinationen av inkomstökningar, skattesänkningar och lägre inflation ger ändå mer utrymme för konsumtion.

"Det krävs extremt mycket högre sparande för att konsumtionen inte ska öka i år."

Hur låg inflation klarar Riksbanken?

Att inflationen nu riskerar att bli för låg sätter Riksbanken i ett nytt läge. Enligt Spector är det dock inte nivån i sig som är avgörande, utan vad som driver utvecklingen.

"Riksbanken kan acceptera låg inflation under en period om den beror på tydligt tillfälliga faktorer, som matmomsen."

Den större risken är om nedåtkrafterna blir mer varaktiga, exempelvis genom en fortsatt kronförstärkning.

"Om kronan fortsätter stärkas under lång tid kan det sätta sig i inflationsförväntningarna. Då blir det svårare att se igenom."

Marknaden prissätter i dag omkring 50% sannolikhet för en räntesänkning i år. Samtidigt är kronan känslig för signaler om en mer expansiv penningpolitik, vilket begränsar Riksbankens handlingsutrymme.

Ny vice riksbankschef – duva eller hök?

Utnämningen av Göran Hjelm till ny vice riksbankschef har lett till spekulationer om en mer duvaktig direktion. Spector tonar dock ned betydelsen av etiketter.

"Han kommer sannolikt att väga både nuläge och långsiktiga utsikter och känna sig trygg med att se igenom tillfälliga faktorer."

Samtidigt har Hjelm tidigare varit kritisk till procyklisk finanspolitik, vilket kan tala för försiktighet med ytterligare stimulanser – särskilt mot bakgrund av en redan mycket expansiv finanspolitik.

Små effekter av lättade bolåneregler

De nya reglerna på bolånemarknaden väntas få begränsade effekter, enligt Danske Banks prognos.

"Effekterna är ytterst små. Det blir något snabbare prisökningar, men hushållen är fortfarande obekväma med sin skuldsättning."

Skuldkvoten har fallit till den lägsta nivån på tio år, medan räntekvoten fortsatt är hög för högt belånade hushåll. Det talar för att försiktigheten består, även om vissa hushåll på marginalen kan låna något mer.

Bättre förutsättningar

Internationellt ser tillväxtutsikterna relativt stabila ut, med omkring 2% tillväxt i USA och drygt 1% i euroområdet. Tulleffekterna har hittills varit mindre än befarat, då företag anpassat leveranskedjor.

Den största risken för svensk ekonomi det kommande året är enligt Spector snarare oväntade händelser och osäker statistik.

"Det är svårt att se vad som skulle hindra svensk ekonomi från att ta fart. Snarare finns det uppåtrisker när finanspolitiken börjar verka och hushållen hamnar på fastare mark."

Efter flera år av besvikelser finns det skäl till försiktighet. Men tonen är ändå tydligt ljusare än på länge.

"Förutsättningarna är betydligt bättre nu. Riskerna är mer på uppsidan än på nedsidan."

Lyssna på hela avsnittet här eller här.