Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter, till 0,75 procent, vid det penningpolitiska mötet den 1 september, räntebeskedet lämnas den 2 september. Och trots stor osäkerhet om tillväxtutsikterna väntas Riksbanken fortsätta att höja räntan till åtminstone 1,00 procent vid årsskiftet.

Det framgår av SME Direkts enkät bland 16 ekonomer, där samtliga räknar med en räntehöjning med 25 punkter nu.

Ekonomernas prognos om reporäntan vid årsskiftet varierar mellan 1,00 och 1,25 procent, med en medianprognos på 1,25 procent och en genomsnittsprognos på 1,17 procent.

Motsvarande prognoser om reporäntan vid halvårsskiftet 2011 varierar mellan 1,00 procent och 2,00 procent, med en medianprognos på 1,50 procent och en genomsnittsprognos på 1,57 procent.

Riksbanken kommer åter att hålla ett räntemöte i en period som präglas av oroliga finansmarknader, även om fokus har skiftat över från europeiska skulder till inbromsningen i USA-ekonomin. Sommarens optimism på aktiemarknaderna verkar, åtminstone tillfälligt, ha gett vika för de mörka framtidsutsikterna som förmedlas av de globala räntemarknaderna.

De stora centralbankerna har också gett upp tidigare planer på att inleda en försiktig avtrappning av den penningpolitiska stimulansen, och åtminstone när det gäller Federal Reserve och Bank of Japan stiger förväntningarna om nya stimulanser inom en snar framtid.

I det klimatet är det knappast överraskande att den svenska räntemarknaden tvivlar på att Riksbanken kommer att höja styrräntan så mycket den flaggade för i juli. Som det ser ut nu skulle räntedifferensen mot omvärlden bli betydligt större än beräknat om Riksbanken följde sin ränteplan.

För svensk del har dock inkommande statistik visat på en överraskande stark utveckling, som gör att analytiker räknar med att Riksbanken åtminstone inte på kort sikt kommer att överge sin plan om räntehöjningar vid varje möte.

"Med tanke på att tillväxtorienterad statistik fortsatt att mer än väl matcha Riksbankens bedömningar samtidigt som arbetsmarknaden utvecklats bättre så ser vi ingen anledning att ifrågasätta deras räntebana för det kommande året", skriver Stefan Mellin, analytiker på Danske Markets, i ett kundbrev.

Den starka utvecklingen i den svenska ekonomin under det första halvåret, och i inledningen av det tredje kvartalet, gör att Riksbanken kan komma att skriva upp sin prognos om Sveriges BNP-tillväxt 2010 något, från 3,8 procent i senaste prognosen. Men eftersom banken nu endast ska presentera en penningpolitisk uppföljning är det troligt att prognoserna för de kommande åren lämnas i stort sett oförändrade fram till den riktiga prognosgenomgången inför den penningpolitiska rapporten i oktober.

Därmed är det också sannolikt att Riksbanken inte gör någon större förändring av sin räntebana, som i juli pekade mot att reporäntan fortsätter att höjas till 3,8 procent tredje kvartalet 2013. Nio av de tillfrågade bedömarna tror att räntebanan lämnas i stort sett oförändrad medan övriga tror på en viss sänkning för 2011-2013.

"Vi tror att de vill hålla uppe höjningstakten just nu, man är nog inte riktigt tillfreds med att marknadsräntorna är så pass nedtryckta som nu. Man vill nog gärna få upp den så att man får lite penningpolitisk effekt", säger Knut Hallberg, analytiker på Swedbank.

Han tror att Riksbanken kommer att hålla fast vid argumentet om att det behövs en "normalisering" av reporäntan från de extremt låga nivåerna. Utöver en stark svensk tillväxt kan Riksbanken hänvisa till att det svenska banksystemet är stabilare än tidigare, samtidigt ökar utlåningen till hushållen i en fortsatt ohållbart hög takt. Det kan däremot vara svårt att hävda att enbart inflationsutsikterna skulle motivera en rad räntehöjningar.

Marknadsutvecklingen sedan Riksbankens första räntehöjning den 1 juli har samtidigt åtminstone i viss mån motverkat Riksbankens avsikt med åtgärden.

Alltmedan inkommande data har visat en snabbare tillväxt i den svenska ekonomin än väntat har marknaden prisat in allt lägre förväntningar om reporäntan på lite längre sikt framöver.

Marknaden handlar på förväntningar om reporäntan i det så kallade Riba-kontraktet. Riba för reporäntan under andra kvartalet 2012 har sjunkit från 2,0 procent i slutet av juli till drygt 1,5 procent nu. Enligt Riksbankens räntebana ska reporäntan vara i genomsnitt 2,9 procent under andra kvartalet 2012.

Denna diskrepans är något som bekymrar åtminstone den enda av Riksbankscheferna som har kommunicerat med marknaden efter det penningpolitiska mötet den 30 juni. Vid mötet sade vice riksbankschefen Svante Öberg att de låga ränteförväntningarna var ett problem.

"Det är marknadens förväntningar om ränteutvecklingen, inte Riksbankens räntebana, som i praktiken styr räntesättningen för hushåll och företag och därmed betyder något för den ekonomiska utvecklingen", sade han, enligt protokollet från mötet.

Det faktum att marknadsförväntningarna om den framtida reporäntan låg klart under Riksbankens räntebana innebar, enligt Svante Öberg, att penningpolitiken var "betydligt mer expansiv än vad vi avsett".

I augusti kunde Svante Öberg konstatera att hushållens förväntningar om den rörliga räntan visserligen hade stigit på kortare sikt, men han ansåg att förväntningar om en rörlig ränta på 4,3 procent om fem år, enligt KI-barometern, var "relativt lågt", enligt ett anförande den 20 augusti.

Hushållens räntor har också stigit påtagligt under våren och sommaren, i juli var räntan på nya låneavtal 2,56 procent, upp från 2,39 procent i juni och 2,17 procent i maj. En större andel än tidigare har också valt att binda sina bolån och har på så sätt märkt av en större åtstramning än vad som skulle vara effekten av enbart Riksbankens räntehöjning.

Utsikter för fortsatt lågt inflationstryck gör att det är troligt att Riksbanksdirektionen knappast kommer att vara enig i besluten om fortsatt höjd styrränta i höst.

Och med tanke på att såväl Federal Reserve, Bank of Japan som ECB verkar luta mer mot nya stimulansåtgärder snarare än att inleda någon åtstramning inom överskådlig framtid kan det vara rimligt att åtminstone i nuläget spekulera i att det inte kommer att finnas någon majoritet i Riksbanksdirektionen för fortsatta räntehöjningar efter årsskiftet.