Det grekiska ekonomiska haveriet isolerat spelar ingen stor roll för svensk export. Så länge det stannar vid Grekland.  Av den samlade svenska varuexporten under 2011 gick bara 3,1 miljarder till Grekland. Det motsvarar inte mer än en kvarts procent av den samlade svenska varuexporten 2011.

Verkstadsprodukter och närbesläktade halvfabrikat  är traditionellt stora svenska exportgrenar, men i fallet Grekland är deras andel av handeln inte större än cirka 20 procent vardera.

Noterbart är dock att på fem år har varuexporten till Grekland fallit med 40 procent enligt statistik från Svenska Exportrådet. Det om något är en tydlig indikation på vad som händer när en statsekonomi kollapsar.

Går däremot övriga PIIGS-länderna Spanien, Italien, Portugal och Irland in i ett liknande ekonomisk-katatoniskt tillstånd blir det mer bekymmersamt. Framför allt för verkstadsindustrin.

Det handlar om direkta effekter, indirekta effekter och finansiella effekter. Placera.nu har kartlagt hur känslig den svenska ekonomin är för ett fullskaligt PIIGS-haveri.

Direkta effekter:

Irland är inte heller en gigant när det kommer till svensk export men på fem år har värdet av svensk varuexport till landet sjunkit från 6,2 till 5,4 miljarder kronor, vilket motsvarar mindre än en halv procent av totala varuexporten. Råvaror och verkstadsprodukter står för mer än hälften av exporten till Irland.

Exporten till Portugal var räknat i värde ungefär i samma nivå som det som gick till Irland. Skillnaden är att livsmedel är den största exportnäringen till Portugal, följd av verkstadsprodukter.

De betydligt större ekonomierna Italien och Spanien är desto viktigare för Sverige. Vi exporterade varor till dem för sammanlagt 52 miljarder kronor i fjol. Det motsvarar 4,3 procent av den samlade svenska exporten. Nästan 34 miljarder kronor eller 65 procent utgjordes av verkstadsprodukter och halvfabrikat som gick till Spanien och Italien.

Räknar vi samman den svenska varuexporten till alla PIIGS-länderna uppgick den i fjol till totalt 66 miljarder kronor. För fem år sedan låg den siffran på 85 miljarder kronor, så effekterna av den ekonomiska tillbakagången i dessa länder har redan märkts.

Dessa  66 miljarder kronor motsvarar 5,5 procent av den samlade svenska varuexporten. Hade PIIGS rapporterats som ett eget land skulle den ha varit Sveriges sjunde största exportmarknad i rang någonstans mellan mellan USA och Nederländerna , enligt statistik från Inernational Trade Center. Cirka 60 procent utgjordes av verkstadsprodukter och halvfabrikat.

Bildtext: Av den samlade svenska varuexporten på drygt 1 200 miljarder kronor under 2011 gick 5,5 procent eller 66 miljarder kronor till PIIGS-länderna. Verkstadsprodukter (22,3 miljarder kronor) och snarlika halvfabrikat (17,3 miljarder kronor) var de mest exporterade kategorierna.

Indirekta effekter:

Eftersom handeln mellan olika länder är betydligt mer dynamisk än rak export av varor är de indirekta effekterna svårare att överskåda, men definitivt viktiga. En ekonomisk kollaps inom PIIGS-länderna drabbar inte bara svenska exportföretag utan deras handelspartner i andra länder också. Svenska halvfabrikat som utgör delar i slutlig export från andra länder till PIIGS-länderna drabbas också.

Sveriges viktigaste handelspartner är Tyskland. I fjol gick nära 10 procent av den samlade varuexporten dit. Av den tyska exporten på motsvarande 9 545 miljarder kronor 2011 gick 3,3 procent till Spanien och 5,8 procent till Italien. De fem PIIGS-länderna tillsammans stod för 10,7 procent av den tyska varuexporten under 2011, enligt International Trade Center.

Mellan tummen och pekfingret kan vi därför gissa att en dryg tiondel av den svenska varuexporten till Tyskland blir indirekt export till något PIIGS-land.

Gör vi samma beräkning på Sveriges fem största exportmarknader, utifrån deras egen export till PIIGS-länderna, landar vi i en indirekt svensk PIIGS-export  som uppgår till 3,2 procent av den samlade varuexporten 2011.

Den direkta och indirekta svenska varuexporten till PIIGS-länderna uppgår då till 8,7 procent. Om vi återigen betraktar PIIGS som en nation skulle det vara vår näst största exportmarknad efter Tyskland.

Bildtext: Sveriges varuexport till Italien utgör bara 2,5 procent av totala exporten. Men räknar man in den uppskattade indirekt varuexporten som går via Sveriges största exportmarknader kan värdet av exporten till Italien uppskattas till 3,8 procent av Sveriges export. För de fem PIIGS-länderna stiger exportandelen från 5,5 till 8,7 procent.

Och då har vi bara räknat på våra fem största exportmarknader. För exempelvis Frankrike, Sveriges nionde största exportmarknad, svarar Italien och Spanien för 15,5 procent av hela exporten. Lägger vi till de andra tre PIIGS-länderna landar siffran på cirka 18 procent. Givet Sveriges direkta exportandel till Frankrike på 4,5 procent stiger totalsiffran till 5,3 procent inklusive indirekt export.

Finansiella effekter

Svårast att överskåda är effekterna på kreditsystemet. Klart är dock att om spanska eller italienska banker får stora problem så ger det stora ringar på vattnet för all handel.

Exportaffärer är ofta beroende av krediter, valutahedgning  och liknande. De exporterande bolagens egna bankers vilja att genomföra transaktioner med motparternas banker i PIIGS-länderna faller drastiskt och kostnaderna i form av försäkringar stiger.

Det var vad vi såg när det brann till på allvar hösten 2008 och vintern 2009. Det är bland annat av den anledningen som EU-ledare och europeiska centralbanker är så måna om att knuffa in så mycket likviditet som behövs för att upprätthålla banksektorns förmåga att fungera.

Om det återigen kommer käppar i hjulen för de europeiska bankerna kan det leda till nästintill tvärstopp för stora delar av den svenska export en. Ju större och mer komplicerade projekt, desto större risker.

Med de finansiella riskerna följer inte sällan en minskad riskvilja hos investerarna som förstärker de negativa effekterna.

Så nästa gång den ekonomiska oron blossar upp i södra Europa gäller det att vara beredd på att det kan göra större avtryck i verkstadsbolagens aktier än den rena exportstatistiken tycks motivera.