Råvarufonderna kan grovt sett delas upp i tre grupper, även om gränserna inte är knivskarpa. De är gruv- och oljefonder, ädelmetallfonder och skogsfonder. Gemensamt för dem är att utvecklingen styrs av en rad företags- och branschspecifika händelser. Det är alltså mycket mer än bara priset på råvarorna som styr utvecklingen för råvarufonderna.
Den första gruppen är gruv- och oljefonder. I dessa fonders portföljer hittar du ofta ett urval av världens största gruvbolagskoncerner. I år har dessa fonder haft en stark utveckling, bland annat tack vare stora innehav i den australienska gruvjätten BHP Billiton och multinationella Rio Tinto som har sina rötter i gruvorna i södra Spanien. Kurserna på dessa två bolag har rusat i höjden till följd av den först nämndas försök att köpa den sist nämnda. BHP Billiton, som redan före ett eventuellt köp är världens största gruvbolag, är verksamt inom en rad olika områden som järn, diamanter, kol, magnesium, guld, olja, aluminium, koppar, nickel, uran och silver. Ett annat innehav som finns med i flertalet av dessa fonders portföljer är amerikanska olje- och gasbolaget Exxon Mobil Corporation. Detta bolag har varit föremål för kraftig kritik från miljövänner.
De tre nämnda bolagen utgör bland annat tre av de största innehaven i Swedbank Roburs råvarufond, som är den enda fonden i den här gruppen som handlas i svenska kronor.
Den andra gruppen råvarufonder är ädelmetallfonder. Dessa fonder har ofta det lockande ordet guld i namnet, men investerar även bolag som utvinner andra ädelmetaller. Trots höga guldpriser i år, bland annat till följd av oroliga börser, har utvecklingen i gruvorna varit varierande och så även resultaten i guldfonderna. Det är inte så konstigt eftersom det här är en bransch med höga risker som dessutom har problem med stigande kostnader, bland annat till följd av höga energipriser. Sedan några år finns där också en tydlig konsolideringstrend med uppköp och fusioner, dessa är ofta kostsamma och resultaten kommer inte förrän senare.
Vad som är intressant att notera att guldfonderna gått mycket bra under perioder när de flesta andra aktiefonder backat, till exempel 2002.
Den tredje gruppen av råvarufonder är skogsfonder. I den här gruppen finns de flesta av de råvarufonder som handlas i svenska kronor. Portföljerna innehåller stora skog- och massabolag, ofta med en övervikt av nordiska och nordamerikanska bolag. I år har utvecklingen för dessa bolag påverkats av den finansiella oron i USA och stigande kostnader för skogsindustrin, vilket fått dem att rasa i värde.
Slutsatsen - efter att ha tittat närmare på råvarufonderna ¿ måste bli att de inte utgör något bra alternativ för sparare som vill spekulera i en eller flera råvarors prisuppgång. De här fonderna ska i stället betraktas som ganska riskfyllda branschfonder, där råvarupriserna har betydelse men inte är avgörande.
Råvarufonder (ett urval)
Första gruppen Valuta Avkastning i år %
MLIIF World Mining Fund USD 49, 4
First State Global Resource Fund GPB 46,6
Baring Global Resources USD 34,7
Swedbank Robur Råvarufond SEK 20,5
Andra gruppen
MLIIF World Gold Fund USD 22
Merill Lynch IIF World Gold Fund EUR 21,6
SGAM Fd EQs Gold Mines USD 4,3
Tredje gruppen
Nordea Forest SEK -0,1
Swedbank Robur Skogsfond SEK -10,6
OP-Skog EUR -9,2
Källa: Morningstar 17/12