På den tiden det begav sig och räntan låg på 4 till 5 procent uppfattades det som försvarbart att ta ut 0,5 procent eller ännu mer i avgift för en kort svensk räntefond. Spararna fick ändå cirka 4 procent i avkastning.

Nu när världen skälver av oro är det många sparare som väljer korta räntefonder eftersom de har betydligt lägre risk än till exempel aktiefonder. Samtidigt har marknadsräntorna har kommit ned till nästan noll och då är det uppåt väggarna att hålla kvar vid samma avgifter.

Idag ligger räntan på en sex månaders statsskuldväxel på 0,95 procent. Ännu lägre är den på 2 åriga statsobligationer, 0,65 procent, och för 2 åriga bostadsobligationer får man knappt 1,3 procent i ränta per år. I snitt blir den förväntade avkastningen knappt 1 procent i en fond med denna typ av investeringar.

För tio år sedan låg motsvarande räntor på mellan 4 och 5 procent. Då motsvarade avgiften, för gruppen korta svenska räntefonder, 8 procent av den förväntade avkastningen.

Idag kan avgifterna, relativt sett, ses som rena ockerräntan. Snittavgiften för korta räntefonder ligger på 0,36 procent. Det motsvarar 38 procent av den förväntade avkastningen. Den dyraste fonden har en avgift på 0,6 procent. Det motsvarar en relativ avgift på över 60 procent, vilket är i nivå med SMS-lånen. Vad konsumentverket säger om det? I tabellen ned kallar vi det för ockerkvot.

För att försöka försvara sina höga relativa avgifter har en del fondbolag tagit större risker i förvaltningen. Hittills har det betalat sig, men det finns stor risk att det medför bakslag när väl marknadsläget ändras igen. Andra fondbolag ligger kvar med statsskuldväxlar och korta obligationer vilket ger en negativ realränta, räntan efter inflation.

Nej, det enda rätta är att fondbolagen anpassar sina avgifter till marknadsläget. Skandia var ute redan förra månaden och sänkte avgiften för Skandia Penningmarknadsfond till 0,4 procent, från tidigare 0,6 procent. I ett nafs gick de från en relativavgift på 62 procent till 42 procent. Det är självklart inte tillräckligt, men ett bra första steg.

Nu är Aktie-Ansvar Avkastningsfond den största syndaren, fonden kostar 0,6 procent, vilket motsvarar drygt 60 procent av den förväntade avkastningen. Bland syndarna finns självklart fonder från storbankerna, men även Catella, Carnegie och Ålandsbanken har fonder där avgiften slukar mer än hälften av den förväntade avkastningen.

Placera.nu anser att fondernas avgifter måste komma ned till samma relation, förväntad avkastning och avgift som vi hade för tio år sedan. Det skulle innebära att fonderna sänker sina avgifter till 0,1 procent.

Idag är det bara två fonder som ligger där, Öhman Penningmarknadsfond och Spiltan Räntefond Sverige. Placera.nu vill att fler fondbolag intar ett bättre kundperspektiv och följer efter. Sedan när marknadsräntorna stiger finns det inget som hindrar att avgifterna följer med upp.