Veckans börs kan ses som ett exempel på uttrycket normförskjutning. För drygt en månad sedan var investerarna halvt vettskrämda över utvecklingen i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Under veckan har tonläget skärps mellan EU/USA å ena sidan och Ryssland å andra sidan. Uteslutningen av Ryssland ur G8-gruppen följdes av upptrappade hot om ekonomiska sanktioner.  Under tidig morgon mot fredagen kom amerikanska uppgifter om ryska truppsammandragningar vid gränsen till östra Ukraina som kan tolkas som förstadiet till en militär kampanj.

För en månad sedan hade de här nyheterna lett till säljtryck på världens globala marknader. Nu har vi vant oss vid att det är den nya vardagsmaten. Som Pekka Kääntä beskriver i sin makrokommentar är det ett styrkebesked att återhämtningen i EMU-området fortsätter trots ökade politiska spänningar. Nackdelen är att det minskar chansen för ytterligare ECB-stimulanser.

Vi på Placera valde ändå att dra ned på den rekommenderade risken  och med att vi inför april månad föreslog att allokera 50 procent till aktier. Skälet är de många frågetecknen som finns därute samtidigt som börsen befinner sig en hårsmån från rekordnivåer.

På börsen är det industribolagen som är vår kanske huvudsakliga huvudvärk. Sektorn presterar redan höga vinstmarginaler så med lite tillväxt kan vinsterna lyfta snabbt. Problemet är att vinstprognoserna fortsätter att röra sig söderut när det där efterlängtade tillväxtlyftet kontinuerligt skjuts på framtiden.

Nyligen gick SKF ut och tog udden av den optimism som det glunkades om i bokslutet. Banken UBS satte upp Sandvik på listan över minst attraktiva aktier till följd av de sura utsikterna inom bland annat gruvnäringen.

Men man ska vara medveten om att alla verkstadsbolag inte delar SKF:s försiktighet till konjunkturen. Trelleborg håller fast vid sin prognos på efterfrågan första kvartalet.

Och det råder det en hel del oklarheter kring den ekonomiska utvecklingen i Asien. I Japan, som försökt kickstarta sin ekonomi med våldsamma stimulanser, har konsumtionen oväntat vänt ned. Kina däremot signalerar att nya riktade stimulanspaket är på gång. Av de tidiga uppgifterna tycks det som att det blir fokus på infrastrukturprojekt, något som kunde avläsas i att exempelvis Hexagons utvecklats bättre än index mot slutet av veckan.

Av börsintresse under veckan var naturligtvis raden av amerikanska centralbankchefer som ryckte ut och försökte mildra Janet Yellens något hökaktiga uttalanden om hur stimulanserna ska trappas av.  

När vi summerar veckans handel så här på eftermiddagen kan vi konstatera att den samlade börsomsättningen låg klockan 14.45 på 66 miljarder kronor, något högre än motsvarande tidpunkt för en vecka sedan.

Det var i stort sett är jämt skägg  mellan antalet aktier som stiger och sjunker. På storbolagens lista, ofta en bättre illustratör av de institutionellt agerande, så steg 59 aktier medan 26 sjönk.  Av det kan vi dra slutsatsen att så kallade smarta pengar också är lite djärvare pengar. Eller mindre nervösa.

Det man ska komma ihåg är att utdelningarna har börjat spela in i kurssättningen. Under veckan tog exempelvis handelsbanken sin kupong och bonus på totalt 16,50 kronor. Veckans nedgång på 5 procent i A-aktien motsvarade en nedgång på 0,2 procent om man beaktar utdelningen.

För den som är intresserad av vårens utdelningar, eller kanske snarare höga direktavkastningar, så hänvisar vi till Placeras genomgång av bolagen med störst guldregn.

Hennes & Mauritz utdelning på 9,50 kronor räcker emellertid inte för att förklara veckans nedgång. Framför allt som utdelningen, om stämman så beslutar, tas först om en månad.

Bolagets första kvartal nådde inte upp till förväntningarna men ledningen har storslagna planer för framtiden, bland annat en kinesisk näthandelssatsning i slutet av året. Och när analytikerna hade fått natten på sig att tänka över kvartalsrapporten var den samlade bilden att H&M:s rapport kanske inte var så negativ som aktiemarknaden inledningsvis indikerade genom kursnedgången.

Bland storbolagen var läkemedelsföretaget Swedish Orphan Biovitrum den soklara kursförloraren. Sobis tester i slutlig klinisk fas av Kiobrina, tillväxtpreparat avsett för tidigt födda barn, kunde inte visa signifikant skillnad jämfört med sockerpiller. Facit av veckans handel i Sobi blev en kurssmäll på drygt 11 procent.

Bara en vecka tidigare hade Placeras Lars Frick i en analys påtalat att de uppskruvade förväntningarna på aktien.  En läkemedelsaktie som vi däremot lyfte fram som intressant i förra veckan var läkedemelsbolaget Orexo, som nyligen rullat ut sin produkt mot opioidberoende i USA. Den aktien har backat 13 procent under veckan.  

Odd Molly steg nära 8 procent under veckan efter uppgiften om att bolagets ordervärde för höst- och vinterkollektionerna 2014 steg 27 procent. Placeras Per Ericson konstaterar att Odd Molly visserligen verkar ha vänt de senaste årens negativa utveckling men att på dagens nivå måste aktien betraktas som en lottsedel.

Som många noterat har fastigheter varit hett eftertraktade på börsen under vintern. Vår genomgång av branschen i veckan visar att det är en spretig samling med spretiga värderingar där det ändå finns guldkorn att vaska fram. En av dessa är nyligen börsintroducerade Hemfosa, som fick ta plats på vår lista över tio köpvärda aktier inför april.

Klicka här för att se listan över veckans vinnare och förlorare på Stockholmsbörsen.

Veckans mest lästa artikel på Placera var vid sidan av Köpvärda aktier i april "Varning för småbolag" som retade upp en och annan förmodad ägare. Därefter följde "Köpsignal i snabbväxare" och "Dyraste och billigaste kåkarna på börsen".

Och så drar det ihop sig till deklarationstider. Vi vill slå ett slag för vår deklarationsguide som hjälper dig att deklarera olika typer av värdepappersaffärer.

Veckans ekonomiska uttryck är eventuellt planekonomi.

När biljetterna till Kents klubbturné släpptes i måndags sålde de slut på två minuter. Tidningen Metro rapporterade att biljetterna nu säljs nästan fyra gånger dyrare via andrahandsförmedlare. Det är en skandal, anser gruppens fans som tillsammans med Kent  efterlyser en lagändring.

Problemet är att priset är tvunget att gå upp när efterfrågan är större än utbudet. Marknaden hittar sitt jämviktsläge, vare sig det är Kent som får alla intäkter eller tvingas dela med sig till arbitragörer.

Man kan tänka sig att samhället griper in och med lagar stipulerar att det är en mänsklig rättighet att inte bara gå på Kents konserter utan dessutom göra det till ett fixerat pris. Frågan som då dyker upp är vem som ska ha rätt att köpa tjänsten till det fastslagna priset. Och vem som ska avgöra vem som har bäst rätt att se och höra Kent live.

Många planekonomier har försökt tillgodose massornas efterfrågan på varor och tjänster genom att bestämma pris och produktionskvoter. Men när produktionen inte möter efterfrågan uppstår en livaktig andrahandsmarknad i sådant som man också kan betrakta som mänskliga rättigheter; exempelvis toalettpapper och livsmedel.

Andrahandsmarkanden skapade balans mellan utbud och efterfrågan i Sovjetunionen och fortsätter att skapa balans i dagens Venezuela eller Kuba. Eller för all del på Stockholms hyresmarknad.

I fallet Kent finns det en självklar lösning på problemet som inte kräver lagändring. Antingen väljer Kent att själva ta ut ett så högt pris på sina biljetter att det inte uppstår någon andrahandsmarknad, eller så producerar de så många konserter att jämviktspriset mellan utbud och efterfrågan faller till ursprungspriset 565 kronor.