Som en avslutning på Placeras USA-resa där vi som sista anhalt besökte New York och finansdistriktet Wall Street, har våra läsare fått möjlighet att skicka in sina frågor kring USA:s ekonomi.

Förvaltaren och allokeringsansvarig Olav Chen på försäkringsbolagen Storebrand/SPP svarar här på frågorna.

Olav Chen

FED-Watcher: Den amerikanska centralbanken, FED byter ordförande i början på februari tror ni det förändrar den amerikanska centralbankens syn på kommande räntehöjningar 2018?

Olav Chen:

Med Jerome Powell tror vi att det blir status quo med peningpolitiken i USA. Han kommer i stor grad att föra vidare Yellens politik och står för kontinuitet.

Med andra ord kommer Fed att fortsätta med räntehöjningar under 2018 precis som under 2017.

Den stora frågan är tempot i räntehöjningarna, och om finansmarknaden prisat in att man går från att trycka pengar till att makulera pengar.

Vi tror också att marknaden prisar in för få höjningar. Fed har själva sagt att de kommer att höja räntan tre gånger nästa år, och med makrobakgrunden och de prognoser vi nu har, tror vi absolut det. Skulle infaltionsutsikterna stiga, kan det bli fler höjningar.

Taktiskt sett i allokeringar är vi på grund av detta underviktade duration/globala statsobligationer för vi tror på ränteuppgång.

MakroKalle: Vad tror ni om inflationens utveckling i USA 2018? 

Olav Chen:

Det är en stor fråga, och något som vi lägger mycket tid på att värdera, med potentiellt stora implikationer på de flesta tillgångsslag, finansmarknaden och centralbankspolitiken.

Arbetslösheten i USA har kommit så pass långt ned att baserat på historien borde löneökningarna vara högre än dagens 2-2,5 procent. Baserat på historiska förhållanden borde löneökningarna med dagens arbetslöshetsnivå ligga på 4-4,5 procent.

De flesta ekonomer har därför frågat sig om det har skett något fundamentalt, och huruvida globalisering, digitalisering och demografi har påverkat sambandet mellan arbetslöshet och löneökningar.

Vi tror att inflationen i USA har potential att överraska på uppsidan, och till och med att de tyska löneökningarna kan överraska positivt. Detta är faktorer som bidrar till att vi i slutet av 2017 har dragit ned en hel del aktierisk och tror kanske att marknaden undervärderar inflationsrisken något, och de potentiella konsekvenser det kan få för penningpolitiken.