Det har varit en händelserik vecka där riskaptiten återvända trots att ECB höjde räntan mer än väntat. Den svenska börsen var upp med hela 5,6 procent medan uppgången för S&P500 och Stoxx600 stannade vid lite mer måttliga 2,5 respektive 2,9 procent.

Veckan avslutades dock surt med inköpschefsindex som sjönk under den viktiga 50-nivån i både USA och EMU-området. Det här fick recessionsrädslan att ta förnyad fart vilket bland annat gav utslag i form av kraftigt sjunkande långräntor. Den amerikanska tioårsräntan är nu nere på 2,79 procent och det mesta talar för att vi får se en sur start på börsveckan. Många stora, amerikanska techföretag rapporterar dock under veckan och förhoppningsvis kan det komma en del positiva överraskningar som möjligen kan vända på börshumöret.

Det här är också en vecka som innehåller en hel del intressant på makrofronten.

Onsdagens penningpolitiska besked från Federal Reserve är det självklara huvudnumret. Ränteförväntningarna har skruvats ner under senare tid men något annat än en räntehöjning med 0,75 procentenheter skulle vara en stor överraskning. Därför blir det också stort fokus på de besked som Fed-chefen Jerome Powell ger på den efterföljande presskonferensen. Viktigast är besked kring hur hårt Federal Reserve kan tänkas gå fram för att få ner inflationen och om Powell möjligen ser någon lättnad gällande inflationstrycket redan i närtid.

Annat som lär bli viktigt för börshumöret är bland annat fredagens inflationssiffror för EMU-området. Dessa riskerar att bli dyster läsning och hålla ett hårt tryck på ECB att agera med ytterligare räntehöjningar.

Internationella valutafonden (IMF) publicerar en uppdaterad prognos på tisdag som också blir intressant läsning. Framför allt hur IMF ser på recessionshotet och hur konjunkturförloppen kan tänkas se ut i USA respektive Europa. Det är ju delvis en annan dynamik som styr konjunkturen i respektive region även om inflationen är det mest omedelbara hotet i bägge fallen.

Vi får också en del intressanta svenska konjunktursiffror i form av bland annat BNP-siffrorna för andra kvartalet och en färsk konjunkturbarometer. Bägge siffrorna kommer på torsdag. Väntat är lite bättre BNP-siffror men att konjunkturbarometern fortsätter att försvagas. Den senare har annars varit överraskande stark under en längre tid. Om vi nu bortser från de superdeppiga hushållen.

BNP-siffror kommer även för USA (torsdag) och EMU-området (fredag). Dessa ska inte se alltför pjåkiga ut även om det är högst tveksamt att det skulle kunna ge riskaptiten en skjuts. De utfallen är redan historia.       

Måndag

Den europeiska energikrisen lär fortsätta att dämpa humöret hos de tyska företagen. IFO-index för Tyskland väntas sjunka ytterligare i julimätningen  och spä på recessionsrädslan.

Tisdag

Internationella valutafonden publicerar en uppdaterad konjunkturprognos. Ytterligare nedrevideringar lär det bli och det lär bli en del skrivningar kring recessionshotet även om det sannolikt inte kommer att vara IMF:s huvudscenario. Lite extra intressant blir att läsa om hur de ser på den europeiska energikrisens följder för ekonomin även i ett lite längre perspektiv. Håll också koll på det amerikanska hushållshumöret som varit på nedgång.

Onsdag

Fullt fokus på det amerikanska räntebeskedet. På marknaden räknar de flesta med att det ska bli en höjning med ytterligare 0,75 procentenheter men ränteförväntningarna på resterande delen av 2022 har skruvats ner. Viktigt för börshumöret vad Fed-chefen Jerome Powell säger om inflation och räntor framöver och hur tufft de kan tänkas gå fram för att stävja inflationen.

Torsdag

En hel del intressanta svenska konjunktursiffror med BNP för andra kvartalet samt en färsk konjunkturbarometer. BNP väntas ha studsat upp efter ett svagt första kvartal men konjunkturbarometern riskerar dessvärre att visa på ökande problem för svensk ekonomi. Även BNP-siffror från USA och en konjunkturbarometer för EMU-området.

Fredag

Veckan avslutas med BNP-siffror för EMU-området men det mest intressanta är förstås de preliminära inflationssiffrorna för juli. Risken är att de höga energipriserna fortsätter att hålla inflationen på en hög nivå. Dessutom kan vi vänta oss spridningseffekter till andra priser vilket trycker upp kärninflationen ytterligare.