Tillväxtmarknadsobligationer omfattar i huvudsak tre olika obligationsklasser: statsobligationer i lokal valuta, statsobligationer i hårdvaluta och företagsobligationer i hårdvaluta. De två sista innebär att företag och stater ger ut obligationer i en hårdvaluta, oftast US dollar.
”Företagsobligationer i hårdvaluta är i mitt tycke den bästa av de tre obligationsklasserna på tillväxtmarknaderna. Den har lägst standardavvikelse och lägst duration och de högsta kreditbetygen. Genomsnittsbetyget är investment grade, de två andra obligationsklasserna har högre risk. Där är kreditbetygen så kallad High Yield. Det är också den klart största obligationsklassen, vilket gör den väldigt likvid. Den är också betydligt mer diversifierad än de två övriga, då den täcker alla stora sektorer", säger Reza Karim.
Reza Karim
Varför ger företagen på tillväxtmarknaderna ut obligationslån i dollar?
”Många företag på tillväxtmarknaderna har ofta intäkter i dollar och en stor kassa. Det är oftast billigare att låna i dollar då räntan är lägre än på många tillväxtmarknader och tillgången till kapital i dollar är betydligt större. Företagen på tillväxtmarknaderna som lånar i dollar har hårda krav från ratinginstituten när de ger ut sina dollarobligationer. Det gör att företagen som klarar av de höga kraven från ratinginstituten får en stämpel som kvalitetsbolag.”
Vad talar för tillgångsklassen hårdvaluta företagsobligationer?
”På lång sikt har den en bra avkastningshistorik. De senaste 25 åren innehåller den bara fyra år med negativ avkastning och fjolåret var ett av de negativa åren. Det var de stora och snabba räntehöjningarna under fjolåret från Fed som gjorde att avkastningen var negativ, men det var ett extremt år och alla tillgångsklasser sjönk.”
”Man kan säga att företagsobligationer i hårdvaluta avkastningsmässigt placerar sig mellan traditionella obligationer och aktier. I genomsnitt har avkastningen varit drygt 8 procent per år. När riskviljan ökar stiger tillväxtmarknadsobligationer mer än företagsobligationer på de utvecklade marknaderna då räntan är högre på tillväxtmarknaderna. När det är risk av så går aktier ner mer än tillväxtmarknadsobligationer.”
”På kort sikt finns det några faktorer som talar för tillgångsslaget. Om vi backar till fjolåret, så förutom Fed:s överraskande aggressiva räntehöjningar som var negativt för dollarnominerande obligationer drabbades företagsobligationer på tillväxtmarknaderna även negativt av den ryska invasion i Ukraina. Det fick värdet på både ryska och ukrainska obligationer att sjunka mycket i värde. Vi närmar oss sannolikt ett läge där Fed har höjt klart och när de sänker räntan och riskviljan kommer tillbaka gynnas den här typen av obligationsinvesteringar.”
”En annan viktig aspekt är att realräntan är positiv på många tillväxtmarknader, vilket ger ett bra skydd. Centralbankerna på tillväxtmarknaderna reagerade tidigare på inflationen med räntehöjningar och ligger före både Fed och ECB. En annan kortsiktig positiv händelse är att Kina återöppnat efter sin långa covidnedstängning, vilket skapar tillväxt och positivt investeringssentiment. Och även om inflationen stannar på en relativt hög nivå, så gynnar det till stora delar en majoritet av bolagen på tillväxtmarknaderna. Vi har många bolag som är verksamma inom sektorer som energi, råvaror, livsmedel och vissa industrisektorer som gynnas av prishöjningar.
Hur ser efterfrågan ut för tillgångsklassen?
”Många större institutioner är underviktade tillgångsklassen. Men nu när avkastningarna är på väldigt attraktiva nivåer, skapar det ett allt större intresse från investerarna. Vår fond Jupiter Global Emerging Market Corporate har en löpande beräknad avkastning på 8,5 procent per år. Lägg till en annan viktig aspekt - konkursrisken för bolagen som vi investerar i är låg.”
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
