Konjunkturinstitutets (KI) färska prognos bjuder på både positiva och negativa besked. Till det negativa hör förstås att svensk ekonomi utvecklas svagt och att BNP väntas sjunka med 0,4 procent i år och även nästa år blir trögt med en måttlig BNP-ökning på 1,4 procent.

Därefter ska svensk ekonomi ta betydligt bättre fart men prognoser som sträcker sig längre än något år framåt har å andra sidan väldigt låg träffsäkerhet. Så prognosen om en BNP-tillväxt på 3,4 procent för 2025 får väl än så länge läggas på förhoppningskontot.

Det som framför allt drar ner tillväxten är hushållens konsumtion. Efter två år (2022 och 2023) med kraftigt negativa reallöneökningar är det förstås inte förvånande att konsumtionen sjunker. Det är dock en sanning med modifikation att hushållen därmed håller hårdare i plånboken, utan är mycket mer en effekt av att pengarna som de drar in helt enkelt inte längre räcker till samma reala konsumtion. Skulle hushållen i realiteten hålla hårdare i slantarna skulle denhushållens reala konsumtion backa med betydligt mer än de 1,5 procent som KI räknar med. Dessutom får vi nog hålla tummarna för att det konsumtionslyft på 2,6 procent som KI räknar med ska ske under 2024 verkligen kan realiserar.

En annan faktor som drar ner tillväxten är att de reala investeringarna väntas backa med 1,8 procent i år och med ytterligare 0,6 procent 2024. Här är det framför allt bostadsbyggandet som agerar sänke och väntas sjunka med 20,4 procent under 2023 och ytterligare 8,6 procent under 2024. Däremot driver klimatomställning och satsningarna på ny el på, vilket dämpar den totala investeringsnedgången.

Vi på Placera hoppas att KI har rätt om bostadsinvesteringarna eftersom andra signaler snarast talar för ett betydligt brantare fall. Å andra sidan gör det andra reala investeringar möjliga men investeringsnettot riskerar ändå att bli lägre än KI befarar.

Så långt det som pekar i fel riktning.

Åt det positiva hållet drar framför allt att inflationen ska vika ner riktigt ordentligt i närtid, enligt KI. Visserligen landar den genomsnittliga inflationen på höga 8,7 procent i år efter redan superhöga 8,4 procent under 2022. Men slutet på de höga inflationsutfallen ska trots allt närma sig i rask takt, och redan under sensommaren kan inflationen ligga bara strax över Riksbankens mål på 2 procent och landa kring detta under 2024. Det gäller förstås inflationen exklusive Riksbankens omfattande räntehöjningar och att kraftigt fallande energipriser slår igenom på årstakten.

Men det betyder samtidigt att Riksbanken kommer att ha svårt att motivera ytterligare räntehöjningar när hösten börjar nalkas. Enligt KI är tiden knapp, men en räntehöjning hinner i alla fall Riksbanken med och styrräntan väntas toppa på 3,75 procent. Sedan bär det återigen utför och i slutet av 2024 väntas styrräntan ligga på 2,25 procent för att sänkas ytterligare till 1,75 procent vid utgången av 2025.

Den prognosen hänger nog ändå på att övriga centralbanker i västvärlden, i enlighet med KI:s prognoser, ligger nära räntetoppen och också är beredda att sänka redan i inledningen av 2024. Även det just nu ter sig mer som en from förhoppning än en realistisk prognos.

Ett ytterligare ”glädjebesked” från KI är att arbetsmarknaden trotsar lågkonjunkturen och att arbetslösheten inte stiger i samma omfattning som vid tidigare konjunkturnedgångar. En utveckling som vi dessutom delar med bland annat USA och stora delar av Europa. Där har vi dessutom den kanske främsta nyckeln till både räntesättning och konjunkturutveckling. Det betyder å ena sidan att det blir tuffare för centralbanker att motivera räntesänkningar men betyder å andra sidan att konjunktursvackan inte behöver bli så djup.

När det gäller kronan så räknar KI med en mycket försiktig förstärkning under de kommande åren. Kanske en klok syn på kronan som trotsat alla förhoppningar om en ordentlig förstärkning under den senaste 30 åren. Eurokrisen undantagen.