Det var positiva tongångar på de flesta av världens börser under veckan som gick. S&P500 steg med 2,4 procent och Stoxx600 med 2,9 procent. På den svenska börsen var det däremot lite trögare och här stannade börsuppgången vid 0,2 procent.

MSCI-index för Emering Markets steg med hela 4,7 procent och det är främst en revansch för den kinesiska börsen som står bakom den uppgången. Även om många andra börser också rörde sig uppåt. Det finns vissa förhoppningar om att både den kinesiska regeringen och centralbanken ska presentera nya stimulansåtgärder efter svag makrostatistik och en inflation som riskerar att falla under nollstrecket. Nytt räntebesked väntas på torsdag.

Förra veckans stora begivenhet, och en viktig drivkraft till ökad riskaptit, var de amerikanska inflations- och producentprissiffrorna för juni. Inflationen i USA ser ut att vara på klar nedgång och det ökar på spekulationerna om att Federal Reserve kommer allt närmare räntetoppen och dessutom kommer att sänka räntorna kraftigt under 2024. En räntehöjning väntas visserligen i samband med det penningpolitiska beskedet i nästa vecka men efter det kan räntetoppen vara nådd, enligt förväntningarna på marknaden. Den amerikanska tvåårsräntan sjönk med 20 punkter till 4,74 procent under förra veckan och tioårsräntan med 23 punkter till 3,83 procent.

Sjunkande räntor och ränteförväntningar fick dessutom dollarn att tappa rejält mot de flesta andra valutor. Mot den svenska kronan var dollartappet hela 71 öre och dollarn handlas nu till 10,24. Även mot euron tappade dollarn och euro/dollar-kursen ligger på 1,12 dollar per euro.

Om det vara positiva inflationsnyheter från USA så var det tvärtom när de svenska inflationssiffrorna publicerades på fredagsmorgonen. Visserligen fortsätter inflationstakten att sjunka men det sker i en plågsamt låg takt. Kärninflationen, där effekten av räntesatsförändringar och energipriser räknas av som verkar vara Riksbankens stora bekymmer, landade på skyhöga 8,1 procent i junimätningen. Långt över vad Riksbanken och marknaden hade hoppats på. Den breda KPI-inflationen, som påverkar hushållen mest, landade i sin tur på 9,3 procent. Även det över förväntningarna.

I förlängningen betyder det här att sannolikheten för att Riksbanken höjer räntan ytterligare en gång i samband med sitt penningpolitiska besked den 21 september nu närmar sig 100 procent. Det här har bidragit till att den svenska kronan fått lite extra skjuts uppåt och även stärkts mot andra valutor än dollarn. Vi på Placera vill inte gå händelserna i förväg men möjligen kan det här innebära att kräftgången för den svenska kronan möjligen kan ha nått vägs ände.

Den här veckan är det företagsrapporterna som kommer att dominera nyhetsflödet. Dessutom har Federal Reserve gått in i en så kallad ”tyst period” inför nästa veckas räntebesked.

Måndag

Tämligen tomt på makroagendan med det regionala indexet för New York-regionen som enda lite tyngre datasläpp.

Tisdag

Detaljhandels- och industriproduktionssiffror från USA. Här väntas hyggligt stabila siffror som kan spä på hoppet om att amerikansk ekonomi ska lyckas hantera de snabba ränteuppgångarna och undvika en djupare konjunktursvacka.  Dessutom ett husmarknadsindex som förhoppningsvis pekar mot att även bostadsbyggandet utvecklas stabilt. Står alla stjärnor rätt kan det ge riskaptiten en liten boost.

Onsdag

Uppdaterade inflationssiffror för EMU-området men marknadens fokus ligger i högre grad på inflationssiffrorna från Storbritannien. Här väntas visserligen inflationstakten dämpas ytterligare men prisökningarna ligger ändå på tok för högt. Därför väntas också Bank of England tvingas till nya räntehöjningar samtidigt som även regeringen satt inflationsbekämpningen högst upp på sin agenda. Risken för brittisk recession stiger. Bilden för Storbritannien liknar, i alla fall till delar, läget i svensk ekonomi. Det som främst skiljer är valutastyrkan och löneökningarna där Storbritannien slår oss med god marginal.

Torsdag

Den kinesiska centralbanken lämnar penningpolitiskt besked och det spekuleras allt mer om att banken måste ta till åtgärder för att öka trycket i ekonomin och stävja ett potentiellt deflationshot. Närmast till hands ligger att lätta på kassakraven för bankerna. Tyska producentprisernas ökningstakt kan ha sjunkit under nollstrecket i junimätningen. Vilket vore ett välkommet tecken på minskat inflationstryck i EMU-området. Håll också koll på hushållshumöret i EMU-området som har förbättrats under senare tid.

Fredag

Japansk inflation ligger på, för landet, höga nivåer. Ännu så länge kommer det dock inga signaler från Bank of Japan om att strama åt den ultralätta penningpolitiken. I nästa vecka väntas nytt räntebesked från banken. Hushållshumöret i Storbritannien är dämpat men förhoppningsvis har de fortsatt att shoppa i juni.