Det penningpolitiska protokoll som Federal Reserve publicerade under onsdagskvällen gav finansmarknaderna lite skrämselhicka. Uppenbarligen var de flesta i den räntesättande kommittén (FOMC) fortsatt bekymrade över hög inflation och stark arbetsmarknad samt uttryckte vissa farhågor kring inflationsutvecklingen framöver. Det kunde därmed finnas ett behov av att strama åt penningpolitiken ytterligare, var majoritetens besked. Samtidigt som det verkar finnas en inte obetydlig minoritet som vill gå försiktigare fram.

På marknaden är därmed osäkerheten osedvanligt stor kring huruvida Federal Reserve kommer att höja räntan ytterligare en gång på septembermötet. Däremot har marknaden tydligt skruvat ner förväntningarna på när en första räntesänkning kan komma och på antalet räntesänkningar under 2024. Nu räknar marknaden, enligt Fed fund futures, med att den amerikansks styrräntan ligger runt 4,4 procent i slutet av 2024.

Det här har, tillsammans med sjunkande aptit på amerikanska statspapper, fått även de långa amerikanska räntorna att stiga ytterligare. Den viktiga amerikanska tioårsräntan handlas nu kring 4,29 procent. Vilket faktiskt är den högsta nivån på tioårsräntan sedan 2007!

Norges Bank var sist ut av de, i alla fall ur ett strikt svenskt perspektiv, tunga centralbankerna att lämna sitt penningpolitiska besked för den här gången. Det har svängt en hel del i förväntningarna kring hur Norges Bank skulle kunna tänkas agera men efter ett överraskande lågt inflationsutfall för juli (CPI-ATE 6,5 procent) hade marknaden ställt in sig på att räntehöjningen skulle stanna vid 0,25 procent. Så blev det också och den norska styrräntan ligger nu på 4,0 procent.

Dessutom flaggade banken för att det kan bli aktuellt med en ny räntehöjning redan i september givet att norsk ekonomi utvecklas enligt bankens prognoser. Skulle dessutom den norska kronan försvagas samtidigt som nedåtpressen på ekonomin avtar kan räntan behöva höjas ytterligare efter det, enligt banken. Med den sedvanliga brasklappen att det kan också bli tvärtom om inflationstakten avtar snabbare än väntat och ekonomin bromsar upp ytterligare. Ett annorlunda agerande med räntan vore förstås mycket överraskande.

Nu har de flesta centralbanker - som vi tror har störst påverkan på hur Riksbanken väljer att agera - lämnat sina respektive penningpolitiska sommarbesked och ungefär som väntat har det varit fortsatta åtstramningar rakt över hela linjen. Alla banker har dock nöjt sig med höjningar på 0,25 procentenheter. Sammantaget lutar det därmed åt att Riksbanken också höjer räntan i september men att höjningen stannar vid 25 punkter.

Sett över hela den här höjningscykeln, som av nedanstående banker inleddes av Norges bank i september 2021, är det dessutom Riksbanken som höjt räntan minst. ECB var sena ur startblocket och övergav sin minusränta först i juli 2022. Sedan dess har banken ändå genomfört större räntehöjningar än Riksbanken men inför septemberbeskeden ligger bägge bankernas viktigaste styrränta på 3,75 procent.

Nu väntar en synnerligen het septembermånad ur centralbanksperspektiv. Osäkerheten är osedvanligt stor kring hur de olika centralbankerna kommer att agera och mycket kan komma att avgöras av de inflationssiffror för augusti som hinner rullas ut inför respektive möte. Enligt oss på Placera ligger ändå Bank of England, ECB och Riksbanken närmast till för en räntehöjning i september. Men mycket hinner förstås hända innan det är dags för beslut och den globala ekonomiska utvecklingen har inte övertygat under sommaren.

För att sammanfatta läget för Riksbanken inför deras septemberbesked så har Sverige högst inflation, den svagaste valutan, lägsta räntan men också den sämsta tillväxten av länderna i vår sammanställning. Så vi avundas inte riksbanksdirektionen när det är dags att ta nästa räntebeslut. Det är med vissa rysningar som vi minns den olycksaliga räntehöjningen i september 2008. En höjning som snabbt fick reverseras till en strid ström av räntesänkningar när verkligheten kom ifatt.