Det har skett ett närmast totalt omslag på börsen från slutet av oktober och i inledning av november. Förra veckan var den svenska börsen upp med hela 4,9 procent men hamnade ändå lite i lä av börsrusningen i USA där S&P500 steg med 5,9 procent. Europeiska Stoxx600 steg ”bara” med 3,2 procent men fullföljde ändå med den noteringen den närmast totala börsyran.

Den stora förklaringen är att investerarna, efter det tidigare penningpolitiska beskedet från ECB och förra veckans besked från Federal Reserve, nu definitivt tycker sig se ett slut på räntehöjningar och istället börjat ladda för att det kan komma räntesänkningar redan i någorlunda närtid. Säg runt april från ECB:s sida och något senare när det gäller Federal Reserve.

Det här har bidragit till en dramatisk nedgång i de långa marknadsräntorna. Den amerikanska tioårsräntan är nu nere på 4,58 procent efter att ha sjunkit närmare 30 räntepunkter under förra veckan. Det var dessutom bara lite drygt en vecka sedan som tioårsräntan var uppe på 5 procent. Så snabba och kraftiga fall brukar annars i stort sett bara synas i samband med någon form av finansiell kris. Senaste det begav sig var när det skakade till rejält i amerikansk banksektor i mars i år.

Den här gången är det inte något sådant som skett utan det handlar mer om centralbankernas signalering.

Även Bank of England och Norges bank valde att vila på hanen i samband med sina respektive penningpolitiska besked. Lite mer åt det negativa hållet drar att arbetsmarknaden visar allt tydligare tecken på att svalna av vilket också bidragit till nedåtpressen på räntorna.

Samtidigt finns förstås en risk att reaktionen är överdriven. Centralbankerna kämpar trots allt fortfarande med en inflation väl över deras respektive mål och det skulle inte förvåna om det kom en del lite beskare besked från centralbankshåll under veckan som kommer. En paradox i sammanhanget är dessutom att Fed-chefen Jerome Powell framhållit att stigande långa marknadsräntor gör en del av åtstramningsjobbet åt centralbanken och det argumentet har förstås försvagats efter räntenedgångarna.

Mot den här bakgrunden är det kanske lite bra att vi inte har någon supertung makrovecka framför oss. Det ger marknadsaktörerna tid för lite nödvändig kontemplation över sakernas tillstånd. För omställningen har gått oerhört snabbt och då kanske inte alla beslut är så genomtänkta.

I veckan som kommer ska i alla fall den australiensiska centralbanken lämna sitt räntebesked och enligt analytikerkåren ska de gå emot den nuvarande strömmen och höja räntan. I så fall ett intressant besked och något för marknaden att tugga i sig.

Flera av riksbanksdirektionens ledamöter håller dessutom tal i veckan och det börjar bli dags att börja signalera mer rejält inför det räntebesked som kommer den 23 november. Dessutom högintressant om de gör några reflektioner kring det omslag som skett hos andra centralbanker. Fredagens norska inflationssiffror kan också kastas in i riksbanksleken. 

För svenskt vidkommande lär dessutom onsdagens siffror över prisutvecklingen på bostadsmarknaden röna ett stort intresse.

I övrigt av stort intresse är detaljhandelssiffror från EMU-området (onsdag) samt en hel räcka kinesiska makrosiffror. Positiva siffror från Kina skulle mycket väl kunna spä på riskaptiten ytterligare. Det kan tilläggas att Sydkorea förbjudit blankning av aktier vilket gett den sydkoreanska börsen ett rejält lyft. Men det är knappast ett tecken på tillförsikt.

Måndag

Investerarförtroendet i EMU-området väntas ha tickat upp en bit och de flesta svar har nog avgetts innan de senaste dagarnas börsrally. Trolig rekyl nedåt för tyska industriorder efter stark augustiutveckling.

Tisdag

Vi får se om den australiensiska centralbanken törs gå emot strömmen och höja räntan. I så fall en liten påminnelse till marknaden att inflationsbekämpningen kanske ändå inte har nått vägs ände. Den kinesiska utrikeshandeln har utvecklats överraskande svagt sedan landet släppte på Covid-restriktionerna. Lite bättre siffror den här gången? Flera av Riksbankens direktionsmedlemmar håller tal i veckan och riksbankschefens torde väga tyngts i sökande efter penningpolitiska signaler.

Onsdag

Högintressanta siffror från Mäklarstatistik över bostadspriserna. Det finns förstås en risk för att priserna åter börjat falla när höstmörkret infunnit sig. Detaljhandelssiffror för EMU-området som förväntas vara svaga då fram för allt tyska konsumenter fortsätter att strama åt inför vintern. Håll också koll på bolåneansökningarna i USA som visat tecken på att vika ner.

Torsdag

Den kinesiska inflationen förväntas ha sjunkit under nollstrecket. Ett tecken på att hushållens håller hårdare i slantarna och ett bekymmer för centralbanken som lär komma med fler stimulansåtgärder. Den amerikanskan veckostatistiken över nya arbetslösa och kvarstående sökande av arbetsmarknadsunderstöd har blivit allt mer intressant för marknaden som nu satsar hårt på att en svagare arbetsmarknad ska hålla Federal Reserve på mattan och med tiden tvinga fram räntesänkningar.

Fredag

Norges bank valde att hålla räntan stilla i samband med förra veckans penningpolitiska besked men hålla dörren öppen för nya räntehöjningar. Inflationsutfallet för oktober lär bli vägledande för vad marknadsaktörerna tror om resan framåt. Svenska hushåll förväntas ha hållit lite hårdare i slantarna under september.