STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europas förhoppningar om att återvända till högre tillväxt under 2026 vilar till stor del på det tyska investeringspaketet. Det skuldfinansierade programmet på 1.000 miljard euro, riktat mot infrastruktur och försvar, lyfts fram som en möjlig motor för en europeisk återhämtning.

Detta framgår av en enkätundersökning från Financial Times, där 88 ekonomer tillfrågats om det ekonomiska läget i Europa.

Samtidigt är bilden splittrad. Vissa ekonomer ser satsningen som starten på en "europeisk renässans", medan andra menar att effekten riskerar att bli begränsad av gamla strukturella problem och fortsatt geopolitisk oro. Flera pekar på behovet av att få i gång en efterfrågedriven återhämtning i regionen.

Prognoserna i enkäten visar att tillväxten i eurozonen väntas sjunka något de kommande åren, till 1,2 procent 2026 och därefter stiga till 1,4 procent 2027, i linje med Europeiska centralbankens (ECB) senaste prognoser.

Samtidigt har oron för en alltför långsam räntesänkning minskat.

"Överlag har vi blivit positivt överraskade av tillväxtens motståndskraft 2025", sade Pia Fromlet, ekonom på SEB.

Men tvivel om huruvida investeringarna kan skapa uthållig tillväxt kvarstår.

"Om den finanspolitiska stimulansen kan omvandlas till varaktig inhemsk fart snarare än att bara dämpa yttre chocker", är enligt Léa Dauphas, chefsekonom på TAC Economics, fortfarande oklart.

James Rossiter vid TD Securities beskriver utvecklingen som en "dragkamp" mellan geopolitisk osäkerhet och expansiv finanspolitik.

Jan von Gerich, chefsstrateg på Nordea, framhöll att "den privata konsumtionen har stor potential att överraska på uppsidan", medan Reijo Heiskanen vid finska OP Pohjola till och med ser en "comeback för [Europas] nord".

När det gäller inflationen anser en majoritet av ekonomerna att ECB i stort sett fått prisutvecklingen under kontroll. ECB väntas nå målet om 2 procent 2027, efter att ha närmat sig nivån med 1,9 procent året innan. Tre fjärdedelar av de tillfrågade tror att styrräntan kommer ligga kvar på 2 procent fram till slutet av 2026. I slutet av 2027 förutser ekonomer i genomsnitt en enda räntehöjning till 2,25 procent.

På längre sikt antas finanspolitiken få en tyngre roll. "Tillväxten kommer bero mindre på penningpolitiken och mer på finanspolitisk genomförande, förtroende och framsteg vad gäller strukturella reformer", sade Sabrina Khanniche på Pictet Asset Management.

Däremot varnar ekonomer för att lånen riskerar att landa i löpande utgifter snarare än produktiva investeringar.

"Ökade offentliga utgifter kommer mekaniskt att lyfta tysk tillväxt, men den avgörande frågan är om det leder till en bredare återhämtning", sade Henry Cook från MUFG Bank.

Ben Blanchard på Absolute Strategy Research konstaterade att "den optimism som mötte Friedrich Merz uttalande tidigare i år har bleknat de senaste månaderna". Än mer tveksam är Aberdeen-ekonomen Felix Feather som sade att "den som förväntar sig ett betydande uppsving i Tysklands ekonomiska utveckling 2026 riskerar att bli besviken".

Vidare pressas Europas industri av amerikanska 15-procentiga tullar och hårdnande konkurrens från kinesiska företag. Effekterna har hittills varit begränsade, men riskerna kvarstår.

Apolline Menut på Carmignac sade att kinesiska exportörer riskerar att "urholka EU:s industri ytterligare". Myndigheternas respons har enligt Menut varit "för lite och för sent" för att möta den tilltagande "Kina-chock" hon ser framför sig.

Även finansiella risker väcker bekymmer. En kraftig korrigering på amerikanska teknikbörser pekas ut som en möjlig global chock.

"En kraftig korrigering av värderingarna i amerikansk tech är den största globala risken", sade Christian Schulz på Allianz Global Investors. Den tidigare OECD-ekonomen John Llewellyn varnade för att "risken för någon form av finansiell kris som sprider sig till den amerikanska ekonomin och vidare till andra länder är hög och stigande".

Det finns dock scenarier där utvecklingen vänder. En fred eller vapenvila i Ukraina skulle enligt flera ekonomer kunna ge ett betydande lyft.

Lägre energipriser, högre investeringar och starkare export kan därefter blåsa liv i ekonomin. Kombinationen av finanspolitiska stimulanser och en möjlig uppgång i privat konsumtion skulle i bästa fall kunna utlösa en "god cirkel" – eller till och med en "europeisk renässans", enligt Reinhard Cluse på UBS.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt