(tillägg: från stycke fem)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) BNP i euroområdet väntas öka med 0,9 procent i år och 1,4 procent nästa år, med riskerna på nedsidan.

Det skriver EU-kommissionen i en prognos som publicerades på måndagen.

I novemberprognosen spåddes +1,3 procent i år och +1,6 procent nästa år.

Under 2024 var BNP-tillväxten 0,9 procent.

"Detta innebär en avsevärd nedrevidering jämfört med höstprognosen, främst till följd av effekterna av ökade tullar och den ökade osäkerheten som orsakats av de senaste plötsliga förändringarna i USA:s handelspolitik samt ovissheten kring tullarnas slutliga utformning", skriver kommissionen.

Den ekonomiska expansionen fortsatte under första kvartalet, men investeringarna var lägre än väntat med högre osäkerhet. Samtidigt förefaller konsumtionen, byggandet och exporten ha varit relativt stark.

USA-administrationen har infört en rad tullar, men prognosen bygger på att de omfattande tullar som annonserades den 2 april inte kommer att återinföras, och att USA-tullarna på varor från EU och nästan alla andra länder kommer att förbli på 10 procent, förutom för stål- och aluminium, bilar och andra undantag som läkemedel och halvledare. Prognosen har heller inget antagande om svarstullar från EU, men antar att handelsflödet mellan USA och Kina kommer att minska betydligt.

Starkare tillväxt än väntat i Kina och USA lyfte global BNP förra året, men framöver väntas tillväxttakten försvagas.

"Även om handeln förblev stark under första kvartalet 2025, sannolikt till följd av förhandsköp inför nya tullar, förväntas den globala handeln (utanför EU) växa i en takt som ligger klart under den globala ekonomiska aktiviteten under prognosperioden", skriver kommissionen.

EU:s export förväntas växa blygsamt med 0,7 procent i år och 2,1 procent år 2026, en tydlig nedrevidering jämfört med höstprognosen på 2,2 respektive 3,0 procent. Exportens svaghet förstärks av konkurrensförluster samt ökad osäkerhet kring handeln.

Den blygsamma BNP-tillväxten 2024 resulterade ändå i fortsatt sysselsättningstillväxt. Arbetslösheten väntas sjunka från 6,3 procent i år till 6,1 procent nästa år, i november spåddes 6,3 procent för båda åren.

Disinflationen väntas fortskrida snabbare än vad som förutsågs i höstas, där nya disinflationistiska faktorer till följd av pågående handelsspänningar väger tyngre än högre livsmedelspriser och starkare efterfrågetryck på kort sikt.

Efter att ha legat på i genomsnitt 2,4 procent under 2024 förväntas den totala inflationen i euroområdet nå ECB:s mål till mitten av 2025 – tidigare än vad som tidigare bedömdes – och ligga på i genomsnitt 1,7 procent år 2026.

I snitt väntas HIKP-inflationen uppgå till 2,1 procent i år och 1,7 procent nästa år, i november spåddes 2,1 respektive 1,9 procent.

I takt med ökade disinflationstryck förväntar sig marknaderna en något lättare penningpolitik. Baserat på marknadsprissättning väntas styrräntan röra sig mot den nedre delen av det "neutrala" intervallet 1,75 till 2,25 procent enligt ECB.

Efter en något åtstramande finanspolitik 2024 förväntas ett i stort sett neutralt budgetläge i både EU och euroområdet 2025 och 2026.

EU-ländernas budgetunderskott väntas ligga på 3,3 procent av BNP i år och 3,4 procent nästa år. Antalet medlemsländer med underskott över 3 procent av BNP väntas minska från elva till nio. Skuldkvoten stabiliseras runt 82 procent 2024 och väntas öka till cirka 84,5 procent 2026 (91 procent i euroområdet), med fem medlemsländer över 100 procent.

Effekten av att aktivera "undantagsklausulen" i stabilitets- och tillväxtpakten, för att tillåta högre försvarsutgifter, syns ännu inte fullt ut i denna prognos. Även Tysklands beslut att öka investeringar och försvar är inte helt inräknat.

En upptrappning av handelsspänningar mellan EU och USA skulle kunna sänka BNP och åter elda på inflationen. Ett möjligt scenario på uppsidan är handelsavtalet mellan USA och Kina som ingicks 12 maj, vilket kan minska vissa inflationsrisker och stödja EU:s tillväxt, särskilt om förhandlingarna med andra regioner tar fart.

Ett högre försvarsutgiftsutrymme inom stabilitetsreglerna kan också stimulera tillväxt – även om huvudsyftet är säkerhet. Dessutom innebär ökande klimatrelaterade katastrofer en kvarstående nedåtrisk.

"Totalt sett ligger riskerna mot prognosen på nedsidan", skriver kommissionen.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt