STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) G7-länder går in i en ny fas där sysselsättningen inte längre väntas driva tillväxten. Arbetsmarknaderna bedöms nu stort sett vara vid full sysselsättning, vilket begränsar möjligheten för fler jobb att bidra till BNP-ökningen under de kommande åren.

Det framgår av en analys av Oxford Economics.

“Sysselsättning kommer inte längre vara en pålitlig motor för tillväxt i G7-ekonomierna”, skriver de.

Enligt prognosen väntas sysselsättningen i G7-länderna minska med i genomsnitt 0,1 procent per år fram till 2030. Det innebär ett tydligt trendbrott jämfört med de senaste 15 åren, då sysselsättningen i stället växte med i snitt 0,9 procent årligen.

“Den jobblösa expansionen är här för att stanna”, noterar de.

Bakom svängningen ligger flera faktorer, bland annat fallande födelsetal, en arbetskraftsdeltagandegrad som bedöms ha toppat under 2025 samt svagare efterfrågan på arbetskraft.

Sedan 2010 har G7-ekonomierna gynnats av två tydliga perioder av stark jobbtillväxt. Den första inleddes efter finanskrisen och ledde till att arbetslösheten nästan halverades till omkring 4 procent. Den andra kom efter pandemin, när ekonomierna återöppnade och arbetsmarknaderna snabbt stramades åt.

I båda fallen kunde tillväxten stärkas genom att fler människor kom i arbete. Den möjligheten bedöms nu vara i stort sett uttömd.

Oxford Economics analys visar att de flesta G7-länderna nu har arbetslöshetsnivåer som ligger mindre än en halv procentenhet från sina så kallade naturliga arbetslöshetsnivåer, vilket innebär att de i praktiken befinner sig vid full sysselsättning.

När arbetsmarknaden redan är stram riskerar ytterligare stimulansåtgärder att leda till högre löner, stigande kostnader och inflation snarare än varaktig tillväxt.

Oxford Economics betonar att “framtida ekonomisk tillväxt måste i allt högre grad komma från produktivitet, inte fler jobb.”

Samtidigt väntas tillväxten i den arbetsföra befolkningen plana ut i flera avancerade ekonomier, till följd av åldrande befolkningar och låga födelsetal. Ökat arbetskraftsdeltagande genom exempelvis minskade könsskillnader och immigration har mildrat utvecklingen, men bedöms inte räcka för att vända utvecklingen.

Land för land pekar prognosen ut Japan som en viktig bidragande faktor till den minskande sysselsättningen, trots att landet står för mindre än en åttondel av G7:s totala sysselsättning.

Det ses som en konsekvens av Japans långt framskridna demografiska utmaningar.

Den kommande femårsperioden väntas hela G7:s BNP-tillväxt på omkring 2 procent i praktiken komma från produktivitetsförbättringar.

USA väntas leda utvecklingen med produktivitetstillväxt på 2,5 procent per år, följt av Tyskland på 1,8 procent, Japan på 1,6 procent och Kanada på 1,4 procent.

Det tyder på att fenomenet med “jobblös tillväxt” inte längre är unikt för USA, utan blir allt vanligare i flera avancerade ekonomier.

Samtidigt varnas det för alltför dramatiska slutsatser kring automation och artificiell intelligens.

Tekniken väntas visserligen bidra till högre produktivitet, men främst genom att komplettera arbetskraften snarare än ersätta den i stor skala. Historiska erfarenheter visar också att tekniska genombrott ofta tar årtionden att slå igenom fullt ut.

Elvira Haradinaj +46 8 4031 1229

Nyhetsbyrån Direkt