STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna steg på tisdagen, medan dollarn stärktes, och de europeiska börserna pekade upp.

En försäljning av amerikanska statsobligationer, som drivit upp räntorna till de högsta nivåerna på flera år, kan ha en begränsad direkt koppling till det kommande skiftet i ledningen i Federal Reserve.

Den tioåriga statsobligationen steg till 4,66 procent, den högsta nivån sedan februari. Likt utvecklingen på den globala obligationsmarknaden har även amerikanska statsobligationer drabbats av inflationsoro kopplad till energikrisen orsakad av kriget mellan USA och Iran.

Faran för Kevin Warsh, vars tillträde väntas på fredag, är att varje försök att leverera de räntesänkningar som USA:s president Donald Trump vill se kan förstärka volatiliteten på obligationsmarknaden. Den senaste amerikanska inflationsmätningen visade att konsumentpriserna steg med 3,8 procent i årstakt fram till april, den högsta nivån sedan 2023, vilket belyser riskerna med att Fed intar en mer duvaktig hållning.

Europeiska räntor var upp jämfört med måndagens svenska stängning. Den tyska tvåårsräntan 6 punkter upp till 2,76 procent, medan den tioåriga statsobligationen handlades 5 punkter högre till 3,19 procent.

Brentoljan handlades samtidigt ned med drygt 1 procent till knappt 111 dollar per fat, efter uppgifter om omfattande samtal mellan USA och Iran som tillfälligt dämpade oron för nya störningar på energimarknaden.

Samtidigt växer oron för att kriget i Iran, nu inne på sin tredje månad, ska utvecklas till en mer långvarig inflationschock för världsekonomin. Statsobligationsräntor handlas på de högsta nivåerna på över ett decennium, vilket riskerar att pressa både hushållens köpkraft och företagens finansieringskostnader.

Vid G7-ländernas finansministermöte i Paris stod den snabbt växande statsskulden och volatiliteten på obligationsmarknaden högt på dagordningen. Länderna diskuterade bland annat hur ekonomiska spänningar ska hanteras gemensamt och hur tillgången till kritiska råvaror kan säkras.

EU signalerar att tillväxtutsikterna försämras samtidigt som inflationsprognoserna höjs till följd av Irankriget. EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis beskrev situationen som en "stagflationschock", för CNBC.

Enligt Dombrovskis är EU:s möjligheter till omfattande stödåtgärder betydligt mer begränsade än under pandemin, vilket innebär att eventuella insatser måste vara både tillfälliga och riktade.

I Kanada steg inflationen till 2,8 procent i april, den högsta nivån på nästan två år, drivet av stigande energipriser och ett bensinprislyft på 28,6 procent. Utfallet var dock lägre än väntat och kärninflationen dämpades. "Inflationen var något mjukare än väntat", sade Shaun Osborne på Bank of Nova Scotia. Centralbanken väntas därför avvakta med ränteändringar.

Kanadadollarn försvagades också efter beskedet medan tvååriga obligationsräntor föll. Samtidigt visade statistiken att hyresinflationen fortsatte att mattas av till den lägsta nivån sedan början av 2022.

I Storbritannien steg arbetslösheten enligt ILO-standard till 5,0 procent under tremånadersperioden fram till och med mars, från 4,9 procent under perioden december–februari.

"Den senaste brittiska jobbrapporten, med stigande arbetslöshet, kraftigt fallande sysselsättningstal och snabbt avtagande löneökningar, är en påminnelse om att ekonomin är betydligt mindre känslig för så kallade andrahandseffekter från den tilltagande energichocken. Vi räknar fortfarande med en räntehöjning i juni, men det är långt ifrån säkert", skrev ING Economics.

Räntan på den brittiska tvååriga statsobligationen var ned till 4,50 procent, medan tioårsräntan handlades lägre till 5,35 procent, jämfört med svensk stängning måndag.

Svenska räntor steg även de med cirka 4 punkter, medan kronan försvagades nästan 3 öre till 9:41 mot dollarn och stärktes nästan 2 öre till 10:93 mot euron.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt