STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna visade små nettorörelser på onsdagen medan euron stärktes lite grand till 1:1645 mot dollarn. Oljepriserna sjönk, efter en uppgång med nästan 4 procent dagen före. Brent handlades vid svensk stängning på 96 dollar per fat.

Oljepriserna sjönk ytterligare något på eftermiddagen efter uppgifter om att iranska medier publicerat detaljer om ett utkast till ett "samförståndsavtal" (MOU) mellan Iran och USA.

Enligt utkastet ska amerikanska militära styrkor dra sig tillbaka från områden i närheten av Iran och häva den marina blockaden mot iranska hamnar. I gengäld har Iran enligt uppgifterna åtagit sig att återställa antalet kommersiella transitfartyg genom Hormuzsundet till nivåerna före kriget inom en månad, uppgav Sky News.

Kronan stärktes med 6 öre till 10:77 mot euron och 7 öre till 9:24 mot dollarn.

Finansminister Elisabeth Svantesson försvarade vid en pressträff regeringens extra ändringsbudget på 17,3 miljarder kronor, för lånade pengar. Hon sade att stödåtgärderna till hushåll och företag görs i rätt tid, är tillfälliga och riktade.

Såväl USA-börserna som asiatiska börser fortsatte efter svensk stängning på tisdagen att rusa vidare mot nya rekordnoteringar och de europeiska börserna steg inledningsvis på onsdagen, men vände senare delvis ned.

Ipek Ozkardeskaya, senioranalytiker på Swissquote Bank, noterade att det verkar som att geopolitiska spänningar inte längre besvärar investerare lika mycket som de gjorde under tidigare veckor. Vare sig Irans uttryckliga missnöje med framstegen i samtalen om landets kärnkraftsprogram eller tisdagens amerikanska attacker lyckades dämpa förhoppningarna om att kriget i Iran snart kommer att ta slut.

Statistik visade dock att franska hushåll blivit än mer deppiga. Indexsiffran över de franska konsumenternas förväntningar sjönk till 82 i maj, ned från 84 månaden före och den lägsta siffran på tre år. Väntat var ett index på 83.

Tidigare har Frankrikes preliminära PMI-utfall för maj visat en klart större nedgång än väntat både för industrin och tjänstesektorn och Joe Hayes, ekonom på S&P Global, konstaterade att det var "en dyster uppsättning siffror".

Inflationseffekten av oljeprischocken fortsätter att öka, med prisindex inom både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn som återigen stiger. De kraftiga oljepriserna har drabbat hushåll och företag både direkt vid bensinstationerna och indirekt, eftersom högre transport- och produktionskostnader förs vidare till slutliga varor och tjänster.

Trots det dystra läget sade Isabel Schnabel, direktionsledamot på ECB, i en intervju med Reuters på tisdagen att ECB bör höja räntan i juni, även om de pågående fredssamtalen med Iran leder till ett avtal, eftersom konflikten har blivit betydligt mer utdragen än väntat och de höga energipriserna sprider sig till den bredare ekonomin.

USA-räntorna sjönk svagt, med tvåårsräntan 2 punkter ned till 4,04 procent och tioåringen 2 punkter lägre på 4,47 procent, jämfört med svensk stängning på tisdagen.

Neel Kashkari, Fed-chef i Minneapolis, sade att Federal Reserve måste fokusera på att hantera de växade inflationsriskerna, samtidigt som det är "alldeles för tidigt" att säga när nästa ränteförändring kan komma även om marknaden till viss del prisar in en räntehöjning i oktober.

Tidigare på onsdagen varnade Bank of Japans chef Kazuo Ueda för att stigande energikostnader riskerar att fortsätta påverka konsumentpriser och inflation under lång tid. Han sade dock inget som tydde på en räntehöjning redan vid nästa räntemöte, vilket fick yenen att försvagas till 159:4 mot dollarn.

Vidare lämnade Nya Zeelands centralbank, RBNZ, styrräntan oförändrad på 2,25 procent på onsdagen, efter ett ovanligt jämnt beslut där centralbankschef Anna Breman fick använda sin utslagsröst.

"Sammantaget kommer OCR (styrräntan) sannolikt att behöva höjas tidigare och mer än vad som förutsågs i den penningpolitiska rapporten i februari", skrev centralbanken efter mötet, vilket stärkte "kiwi"-dollarn.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt