STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) AI har ännu inte fått ett så stort genomslag på arbetsmarknaden och produktiviteten att det påverkar den aktuella penningpolitiken. Det säger Riksbankens förste vice riksbankschef Aino Bunge, som samtidigt varnar för att utvecklingen går snabbt och måste följas noggrant under de kommande åren.

Det sade vice riksbankschef Aino Bunge på tisdagen, enligt en sammanfattning från Riksbanken.

Under konferensen Morgondagens Samhälle i Stockholm på tisdagen talade Aino Bunge om artificiell intelligens och dess effekter på ekonomi och arbetsmarknad. Hon konstaterade att historiska teknologiska framsteg inte har lett till varaktigt högre arbetslöshet, men betonade att utvecklingen inte sker automatiskt utan politiska insatser.

"Historien visar att teknologiska framsteg inte lett till högre arbetslöshet. Men det är ingen naturlag, och här har politiken en viktig roll att spela", sade Bunge.

Hon lyfte samtidigt fram att omställningen ofta blir svår för personer inom yrken som automatiseras. När det gäller AI sade Bunge att unga människor kan påverkas särskilt mycket, även om de också har lättare att anpassa sig till förändringar än äldre generationer.

Enligt Bunge verkar många företag dessutom inta en försiktig hållning till nyanställningar.

"Företagen verkar dock följa principen 'no hire, no fire'. Man säger inte upp unga personer i de utsatta yrkena, men man anställer heller inte de som är nya på arbetsmarknaden", tillade hon.

I sitt resonemang kring AI:s påverkan på makroekonomin tog hon upp flera möjliga effekter, bland annat på företagens kostnader, investeringar, den neutrala räntan och risken för börsbubblor.

"Sammanfattningsvis kan en rad olika effekter uppstå av AI som kan påverka styrräntan åt olika håll. Tidpunkten för när effekterna uppstår är dock mycket svårbedömd", fortsatte Bunge.

Bunge jämförde också dagens AI-utveckling med diskussionerna under dotcom-eran och digitaliseringens genombrott. Enligt henne tar det ofta tid innan stora tekniska förändringar syns tydligt i den ekonomiska statistiken och att det därför är viktigt att följa både företagens och hushållens bild av utvecklingen.

"En sammantagen slutsats för min del är att AI just nu inte har slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i en sådan stor utsträckning att det påverkar den dagsaktuella penningpolitiken, men utvecklingen går mycket fort och det gör att vi noga måste följa vad som händer under de kommande åren", framhöll hon.

I samband med talet kommenterade Bunge även det ekonomiska läget och sitt ställningstagande vid det senaste penningpolitiska mötet. Hon pekade på att kriget i Mellanöstern har lett till stigande priser på bland annat olja, gas, flygbränsle och gödningsmedel, vilket riskerar att driva upp inflationen.

Samtidigt anser hon att Riksbanken bör avvakta innan några penningpolitiska åtgärder vidtas.

"Riskerna ökar ju längre kriget pågår, men jag tycker vi har ganska lite att vinna på att agera med penningpolitiken i 'förebyggande syfte' på de utbudsstörningar vi nu ser. Svensk ekonomi är i ett bra utgångsläge; inflationen är låg, det finns gott om lediga resurser i ekonomin och inflationsmålet har en hög trovärdighet. Vi har utrymme att avvakta mer information innan vi behöver agera", avslutade hon.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt