STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksbankens attityd av att "vänta och se" i samband med torsdagens räntebesked gör att Danske Bank ändrar sin prognos. De ser nu räntehöjningar i september och december, jämfört med tidigare prognos på juni och augusti.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent, och eftersom det var ett mindre möte presenterades varken nya prognoser eller någon ny räntebana.

Pressmeddelandet hade en balanserad ton där man tycks anse att den låga aktuella inflationen och den något tröga tillväxten i Sverige vägs mot stigande energipriser, förhöjt kostnadstryck och ökande internationell inflation, som i euroområdet.

Riksbankschef Erik Thedéen gav få ytterligare vägledningar under presskonferensen. Han bekräftade att man medvetet valde att avstå från att ge några antydningar om hur en uppdaterad räntebana skulle kunna se ut i dagsläget. I stället enades man om formuleringen där man ville lyfta fram de något ökade riskerna för stigande inflation i kombination med den lägre än väntade aktuella inflationen. De anser sig vara i ett bra läge för att invänta ytterligare data.

Eftersom det breda kronindexet för närvarande ligger i linje med Riksbankens senaste prognos är kronan sannolikt ingen avgörande faktor i Riksbankens penningpolitiska överväganden just nu, vilket också antyds av det begränsade fokuset på kronan både i den skriftliga uppdateringen och under presskonferensen.

Nästa veckas protokoll (13 maj) blir viktigt eftersom det kommer att ge en tydligare bild av de individuella uppfattningarna inom direktionen.

"Som vi ser det befinner sig Thedéen och Seim på den mer hökaktiga sidan, medan de övriga tre ledamöterna är något mjukare. Från tidigare kommunikation vet vi att Bunge har varit mycket fokuserad på prisplaner och prissättningsbeteenden, och med tanke på den senaste utvecklingen i dessa indikatorer blir det intressant att se hennes syn på den senaste uppgången i dem", skriver Danske Bank.

De oväntat låga inflationsutfallen i mars och april innebär ett gynnsamt utgångsläge för Riksbanken, vilket öppnar för en avvaktande hållning. Osäkerheten är fortfarande hög och uppåtriskerna för inflationen har ökat snabbare än väntat, men från en utgångspunkt med lägre aktuell inflation.

Prisindexet i tjänste-PMI för maj noterades exempelvis på den högsta nivån sedan 2021–2022, och vi har också sett stigande inflationsförväntningar bland svenska företag i KI-barometern . De stora svängningarna tyder på att inflationsförväntningarna inte är fullt förankrade.

Dessutom möter hushållen en miljö med låg inflation, stigande bostadspriser, börser på rekordnivåer, avtagande förväntningar om räntehöjningar och lättade amorteringsregler. Konsumentförtroendet väntas återhämta sig i maj och konsumtionstillväxten ta fart igen till följd av förbättrad köpkraft.

Även om Riksbanken kan känna viss trygghet här och nu tack vare de lägre inflationsutfallen, är signalerna om framtiden oroande och vi anser det rimligt att behålla en uppåtrisk för styrräntan. Samtidigt påverkar utvecklingen i Mellanöstern inflationsförväntningar och prisplaner.

I ett positivt scenario, där konflikten löses och energitransporter genom Hormuzsundet återupptas, kan Riksbanken komma att flytta fokus tillbaka mot utvecklingen i realekonomin. Vi kan se framför oss att ett sådant scenario skulle ge ett lyft åt tillväxten och potentiellt motivera en höjning av styrräntan nästa år i stället, när baseffekter driver upp inflationen i kombination med tillväxt över trend.

Vårt nuvarande huvudscenario, där ingen omedelbar lösning på konflikten är i sikte, kräver dock en mer hökaktig hållning och vi förväntar oss att Riksbanken höjer räntan två gånger i år som svar på detta.

"Samtidigt måste vi erkänna de gynnsamma aktuella inflationsnivåerna och den utdragna fördröjningen i Sverige innan energipriser slår igenom i inflationen, till skillnad från i Europa . Vi justerar därför tidpunkten för våra förväntade två räntehöjningar till september och december, från tidigare juni och augusti, och räknar med en första räntesänkning sent 2027", skriver Danske Bank.

Osäkerheten är fortsatt mycket hög och det möjliga utfallsutrymmet för styrränteutvecklingen är särskilt stort i nuläget, tillägger de.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt