STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den ökade osäkerheten fördröjer återhämtningen i den svenska ekonomin, och Riksbanken väntas sänka två gånger till.

Det skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.

De spår att BNP ökar med 1,3 procent i år och 2,3 procent nästa år.

Osäkerheten i spåren av USA:s nya handelspolitik tynger hushållens konsumtion, företagens investeringar och exporten.

Tillväxten blir dämpad och arbetsmarknaden fortsatt svag i år. Räntesänkningar, expansiv finanspolitik och stigande reallöner talar ändå för att en konjunkturnedgång, med negativ tillväxt, kan undvikas och i takt med att osäkerheten om handelskriget mildras väntas konjunkturen vända upp nästa år. Även försvarsupprustningen i Sverige och övriga Europa stimulerar tillväxten de kommande åren.

"Förutsättningarna finns fortfarande där för en återhämtning men den ekonomiska osäkerheten måste lätta innan hushåll vågar spendera mer och företagen investerar och nyanställer", säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman.

Tiden sedan Donald Trump tillträdde har varit turbulent. Förutsättningarna för global handel har ändrats, liksom den säkerhetspolitiska ordningen, med osäkerhet hos hushåll och företag och rörelser på finansmarknaderna som följd.

Initiala avtal mellan USA och Storbritannien respektive Kina har dämpat oron något, men USA antas i prognosen behålla en grundtull mot de flesta av sina handelspartner på runt 10 procent, samtidigt som tullar mot Kina kommer att ligga högre, liksom vissa sektortullar.

Den svaga tillväxten gör att återhämtningen på arbetsmarknaden tar längre tid och sysselsättningen väntas börja öka först i början av nästa år.

För centralbankerna är utmaningen att väga konjunkturrisker mot inflationsrisker.

Inflationsriskerna är påtagliga i USA, som har infört tullar på hela sin import, och Federal Reserve kommer att vara avvaktande och vänta till september innan de sänker.

I Europa och Sverige är läget annorlunda då konjunkturriskerna bedöms dominera över inflationsriskerna.

Den underliggande inflationen är fortfarande förhöjd men KPIF trycks ner av fallande energipriser. Svag konjunktur och starkare krona bidrar till att även den underliggande inflationen sjunker mot 2 procent nästa år.

"Svagare konjunkturutsikter och minskade inflationsrisker öppnar för Riksbanken att sänka räntan på sina

kommande möten. Vi räknar med räntesänkning i juni och augusti till 1,75 procent", skriver Handelsbanken.

Höjda tullar kommer att minska exporten till USA, och utöver den direkta effekten av höjda tullar dämpas exporten också av sämre tillväxtutsikter i omvärlden.

Givet att svensk varuexport till USA bara utgör 9 procent av total varuexport blir den direkta effekten på svensk BNP begränsad.

En del företag skjuter samtidigt upp investeringsbeslut på grund av osäkerheten, och höga byggkostnader och avvaktande hushåll gör att bostadsbyggandet bedöms vara kvar på låga nivåer. Den ökade konjunkturoron dämpar därmed utsikterna bredare i näringslivet, och störst pessimism ses bland industriföretagen i exporttunga Västra Sverige.

Stigande reallöner tillsammans med skattelättnader leder till att disponibelinkomsterna ökar i god takt i år, men Handelsbanken ser tydliga tecken på en ökad försiktighet hos hushållen.

Även om inflationsoron bland hushållen förefaller överdriven och kan falla tillbaka, så talar de dystra utsikterna för att många fortsätter att hålla i plånboken, spara och skjuta på större inköp.

"Vår prognos om räntesänkningar och gradvis minskad oro stärker hushållens tillförsikt under året och bäddar för ökad konsumtion och återupptagen återhämtning på bostadsmarknaden mot slutet av året", säger Christina Nyman.

Kronans förstärkning efter årsskiftet har överraskat många, och den främsta orsaken är en förändrad syn på den amerikanska ekonomin, där Trumps tullpolitik och marknadens höga värderingar av amerikanska tillgångar har fått investerare att minska sin exponering mot USA.

Kronans styrka beror också på ytterligare fundamentala fördelar som undervärderad valuta, förväntad starkare ekonomisk återhämtning och goda statsfinanser.

Kronan bedöms fortsätta stärkas, särskilt mot dollarn, men i långsammare takt. I slutet av 2026 väntas EUR/SEK ligga på 10:65.

SHB 2025 2026

==============================================================

BNP 1,3% 2,3%

Arbetslöshet 8,6% 8,4%

KPIF 2,6% 2,0%

==============================================================

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt