(Tillägg: från stycke 15)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är en tempoväxling i svensk ekonomi nu, det syns rätt tydligt. Återhämtningen är på allvar här och lågkonjunkturen håller på att fasas ut.

Det sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff på Harpsund på torsdagen, där hon presenterade de ekonomiska förutsättningarna för 2027 års budget.

Prognosen är i linje med den som lades i juni, men för i år revideras BNP-prognosen upp till 2,5 procent, från 2,3 procent i juni.

Svantesson sade att regeringens finanspolitik stöttar hushållens köpkraft och under nästa år väntas svensk ekonomi nå konjunkturell balans.

Hon sade att livsmedelspriserna gått från att skena till att sjunka, vilket beror på den halverade matmomsen.

"Det här gör skillnad på riktigt för svenska barnfamiljer och seniorer", sade Svantesson.

Hon noterade att mandatperioden har präglats av globala kriser och sade att även kommande år kan man räkna med att globala kriser uppstår.

Samtidigt är Sveriges statsfinanser starka och stora investeringar i infrastruktur görs trots lågkonjunktur, enligt finansministern.

"Vi har låg inflation, låg statsskuld och vi behöver inte betala höga räntekostnader. Vi klarar oss bättre än de flesta", sade Svantesson.

Hon tillade att "detta sker inte av sig självt" och ska inte tas för givet.

Det finansiella sparandet väntas visa ett underskott på 2,5 procent i år och 2,0 procent nästa år, medan det strukturella underskottet väntas ligga på 1,5 procent båda åren.

Utrymmet för ofinansierade reformer beräknas till 50 miljarder kronor under nästs mandatperiod, 2027-2030.

Finansministern sade att Tidöpartierna vill, om de vinner valet, värna styrkan i de offentliga finanserna, hålla fast vid skattehöjarstopp, att svenska hushåll ska få mer i plånboken och ge ökade resurser till välfärdens kärna.

I juni lämnade regeringen sin prognos för BNP-tillväxten oförändrad på 2,3 procent i år, men sänkte den till 2,5 procent för 2027, från 2,7 procent i majprognosen.

Vid en frågestund efter dragningen fick Elisabeth Svantesson en fråga om varför det i valrörelsen satsas så mycket på att stärka hushållens ekonomi, trots att deras köpkraft nu stärkts.

Hon svarade att lättnader för hushållen främst har handlat om konjunkturpolitik, att få igång ekonomin i en lågkonjunktur där hushållen höll tillbaka på grund av oro bland annat över Trumps tullar.

Framåt handlar det inte om att "stötta hushållen i största allmänhet" utan att de som arbetar ska få behålla mer pengar i plånboken, och att stärka arbetslinjen. Även Moderaternas förslag om avgiftsfri förskola ska ses som en del i att stärka arbetslinjen.

"Nu är det bland annat läge att göra förskolan avgiftsfri, men det ska finansieras naturligtvis", sade Svantesson.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt