STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, och oroligheterna i Mellanöstern med bland annat högre energipriser och mer osäkerhet hämmar tillväxten i år.

Det skriver Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna i en konjunkturuppdatering.

BNP väntas öka med 2,1 procent i år och 2,8 procent nästa år. I sin förra prognos, i februari, väntade de sig en BNP-tillväxt på 3,0 procent i år och 2,5 procent nästa år.

Svensk ekonomi påverkas negativt av utvecklingen av flera skäl. Ett är att prisökningarna på importerad olja och gas urholkar köpkraften i svensk ekonomi.

"Ett annat skäl är att den osäkerhet som konflikten innebär lägger sig som en våt filt över såväl hushållens som företagens benägenhet att konsumera och investera, i Sverige såväl som utomlands", skriver de.

Prognosen för teknikindustrin är betydligt lägre för 2026 jämfört med tidigare, med svagare bild av fordons- och maskinindustrin. Prognosen för basindustrin är ungefär densamma som i februari.

Återhämtningen på arbetsmarknaden bromsas tillfälligt men sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar trots detta i år. Arbetslösheten väntas sjunka från 8,6 procent i år till 8,1 procent nästa år, i februari väntades 8,5 respektive 7,9 procent.

Samtidigt riktas finanspolitiken, genom till exempel lägre livsmedels- och drivmedelsskatter, i stor utsträckning mot hushållen. Tillsammans med en i utgångsläget låg inflation resulterar detta i att svenska hushålls sammanlagda köpkraft ökar påtagligt.

Inflationsbilden är komplex. Inflationen drivs i år upp av högre energipriser medan finanspolitiska åtgärder sänker inflationen. Under 2027 går utvecklingen efter hand åt andra hållet. KPIF-inflationen väntas uppgå till 1,2 procent i år och 2,0 procent nästa år.

Riksbanken väntas låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent under hela 2026.

Innan konflikten i Mellanöstern inleddes var det underliggande inflationstrycket lågt, och de nu höga energipriserna möts upp av aktiv finanspolitik som dämpar hushållens kostnader och KPIF-inflationen.

"Sammantaget väntas det underliggande pristrycket inte bli tillräckligt stort för att Riksbanken agerar i närtid", skriver Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.

Samtidigt finns en tydlig risk att den expansiva finanspolitiken och de högre energipriserna leder till större och bredare prisökningar än vad som ligger i prognosen.

Skulle det inträffa är det viktigt att Riksbanken reagerar på ett sätt som förankrar inflationsförväntningarna på målet.

Under 2027 vänds bilden. De finanspolitiska åtgärderna ger då ett positivt bidrag till inflationen samtidigt som energipriserna väntas falla tillbaka.

Dessa effekter bedöms i stort ta ut varandra och KPIF-inflationen närmar sig målet på 2 procent.

"I takt med att konjunkturåterhämtningen fortsätter och resursutnyttjandet normaliseras får inflationsdynamiken en tydligare koppling till resursutnyttjandet i ekonomin. Riksbanken väntas därför höja styrräntan gradvis under 2027, så att den når 2,25 procent vid årets slut", skriver de.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt