STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det som länge betraktades som osannolikt beskrivs nu som ett realistiskt scenario inför det amerikanska mellanårsvalet 2026: att Demokraterna återtar kontrollen över senaten.

Det skriver The New York Times.

Vid starten av valcykeln ansågs representanthuset vara möjligt för Demokraterna att vinna tillbaka, medan senaten bedömdes ligga utom räckhåll. För att nå majoritet behöver partiet vinna minst fyra republikanska mandat samtidigt som de försvarar sina egna platser.

Nu pekar flera analyser på att det politiska klimatet snabbt förändrats till Demokraternas fördel. Ett svagare stöd för president Donald Trump, oro över den ekonomiska utvecklingen och starka demokratiska kandidater i flera nyckelstater har gjort senatskartan betydligt mer konkurrenskraftig än tidigare.

En central faktor bakom omsvängningen är Trumps sjunkande popularitet. Enligt flera mätningar har stödet för honom fallit till 40 procent, medan 56 procent uppger att de ogillar hans arbete. Det är lägre än inför mellanårsvalet 2018, då Demokraterna vann tillbaka representanthuset med 7 procentenheter. Läget jämförs också med 2006, då Republikanerna gjorde stora förluster under president George W. Bush.

Utöver opinionsfallet lyfts stigande inflation, osäkerhet kring kriget i Mellanöstern och högre levnadskostnader fram som faktorer som ytterligare kan skada Republikanerna.

Enligt The Cook Political Report rör sig striden om senaten i Demokraternas riktning. Analytikern Jessica Taylor skriver att en allt svårare nationell miljö för Republikanerna flyttar slagfältet till Demokraternas fördel, men betonar samtidigt att vägen till majoritet fortfarande är svår.

Fyra förändringar i valbedömningen lyfts särskilt fram. North Carolina och Georgia går från helt öppna lopp till svag demokratisk fördel. Ohio flyttas från republikansk fördel till helt jämnt läge, medan Nebraska bedöms som mer konkurrenskraftigt än tidigare.

I North Carolina pekas den tidigare guvernören Roy Cooper ut som en av Demokraternas starkaste kandidater. Han vann omval 2020 trots att Trump samtidigt vann delstaten. Cooper väntas möta republikanen Michael Whatley, som aldrig tidigare haft ett folkvalt ämbete. I Ohio ses den tidigare senatorn Sherrod Brown som oväntat konkurrenskraftig. Han förlorade sitt återval 2024 med endast 3,6 procentenheter.

Även i Alaska lyfts tidigare kongressledamoten Mary Peltola fram som en stark kandidat. Hon förlorade med omkring två procentenheter 2024 men leder nu enligt flera mätningar.

I Maine har Demokraterna enligt uppgifterna först försökt rekrytera guvernören Janet Mills, men hon ligger efter i primärvalet mot nykomlingen Graham Platner. Platner beskrivs som veteran och populistisk progressiv kandidat. Trots tidigare kontroverser uppges han ändå leda mot den republikanska senatorn Susan Collins i mätningar inför höstens val.

För att nå majoritet kan Demokraterna dock behöva vinna fler än de fyra mest utsatta republikanska mandaten. Därför lyfts Texas och Iowa fram som viktiga möjligheter.

Texas ses som den tydligaste öppningen. Trots att Trump vann delstaten med 14 procentenheter 2024 påpekas att han bara vann med 5,6 procentenheter 2020. Om väljare ur minoritetsgrupper återvänder till Demokraterna kan delstaten snabbt bli jämnare igen. Demokraten James Talarico nämns som kandidat, medan Republikanerna väntas välja mellan senator John Cornyn och delstatens justitieminister Ken Paxton.

I Iowa bedöms läget som svårare, men där pekas ekonomiska frågor ut som möjliga öppningar. Delstaten har påverkats hårt av Trumps tullpolitik, särskilt jordbrukssektorn.

Historiskt har Demokraterna haft stora problem att vinna senatsval i konservativa delstater under Trump-eran. Försök i Texas, Tennessee och Montana misslyckades 2018 och 2020, samtidigt som flera demokratiska senatorer i republikanska delstater förlorade sina återval. I dag representerar varje demokratisk senator en delstat som röstade på Joe Biden år 2020.

Det gör 2026 års karta fortsatt svår. Demokraterna måste inte bara vinna nya mandat, utan också försvara platser i bland annat Georgia, Michigan och New Hampshire.

Elvira Haradinaj +46 8 4031 1229

Nyhetsbyrån Direkt