STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det tidigaste rimliga datumet som Sverige skulle kunna införa euron är den 1 januari 2031. Men det kan också ta betydligt längre tid eller så kanske det inte händer alls om Sverige inte vill gå med.

Det skriver Danske Bank i en analys där de presenterar "ett realistiskt men fiktivt 'snabbspår'".

"Ett snabbspår är i fokus eftersom det är det 'bindande' scenariot för finansmarknaderna och först och främst den svenska kronan. Vi är medvetna om detta, och lutar till och med åt att processen skulle kunna bli långsammare, inklusive vad vi anser vara ett ganska troligt scenario där Sverige aldrig går med i euron", skriver banken.

Bankens slutsats är att även med ett snabbspår kommer Sverige att behålla kronan under nästa mandatperiod och något därefter. De baserar detta på den allmänna opinionen, de politiska partiernas diskussionspunkter, en obligatorisk utredning och den formella konvergensprocessen.

Enligt Danske Bank stämmer det inte att Sverige enligt lag är skyldigt att gå med i euron, eftersom det i praktiken är den svenska väljarkåren som bestämmer – "det vill säga, politik trumfar lagen".

Huruvida man ska gå med eller inte kommer att avgöras av riksdagen och kan föregås av en rådgivande folkomröstning. Även om Sverige hade en folkomröstning om euron 2003 finns det ingen garanti för att det skulle gå igenom samma process igen.

"Det finns dock övertygande moraliska och demokratiska skäl för en ny folkomröstning, även om det bara är för att vi valde en sista gång och resultatet blev ett obestridligt nej", enligt Danske Bank.

Banken tror att den främsta försenande faktorn och anledningen till att Sverige är långt ifrån att gå med i euron är den stabila opinionen som är starkt för att behålla kronan.

I den senaste SCB-undersökningen (juni 2025) sade 32 procent ja till att införa euron i Sverige, och avrundade 50 procent sade nej.

I folkomröstningen 2003 röstade 42 procent ja och 56 procent nej.

"Det finns därför inget allmänt missnöje med den nuvarande valutaregimen som tyder på att resultatet från 2003 bör upphävas", enligt Danske Bank, som noterar att de flesta politiska partier verkar ovilliga att främja en ny eurokampanj, särskilt inte inför nästa års riksdagsval.

Vad som händer därefter är mer oklart och enligt Danske Bank är en intressant observation att det allmänna stödet för euron har varit proportionellt mot kronans växelkurs mot euron. Det högsta stödet sågs när EURSEK nådde sin topp och det lägsta under eurokrisen när EURSEK låg under 9:00 – "det kan hävdas att det var det faktum att euron var på gränsen till kollaps som stärkte en sittande aversion mot euron".

"Baserat på detta förhållande skulle euroanhängare gynnas av en svagare krona medan kronanhängare skulle gynnas av en svagare eurozon", skriver banken.

En annan försenande faktor för Sveriges anslutning till euron är att det sannolikt skulle föregås av en grundlig utredning (svensk tradition). Innan dess måste det ske åtminstone en liten positiv förändring i opinionen för euron, baserat på de flesta partiers diskussionspunkter.

Danske Bank gör för sitt snabbspår det något utdragna antagandet att SCB-undersökningen i juni 2027 visar att ja-sidan leder. Därför tillsätter regeringen efter sommaren en utredning (SOU) som har till uppgift att analysera för- och nackdelarna samt de praktiska aspekterna av att övergå från krona till euro. Utredningen får sex månader och presenteras våren 2028, med rekommendationen att Sverige går med i euron.

Regeringen står inför två alternativ: att utlysa en folkomröstning eller låta riksdagen besluta utan att rådfråga väljarna. En folkomröstning hålls efter sommaren 2028. Ja-sidan vinner med marginal.

"Det vill säga, Sverige vill gå med i euron. Nästa steg är att bli accepterad. Lättare sagt än gjort, men snabbspåret övervinner alla hinder", enligt Danske Bank.

Sverige måste uppfylla de fyra konvergenskriterierna och banken tror att de första tre kriterierna blir relativt enkla att uppfylla, eftersom de uppfyllts varje gång sedan början av 2000.

Däremot blir växelkurskriteriet, som innebär att kronan måste handlas nära en centralkurs för euron i två år, "utan tvekan en större utmaning". Detta med tanke på kronans historia och att Riksbanken behöver hantera två parallella och eventuellt två motstridiga mål under två år; en stabil växelkurs och 2 procents inflation.

Banken konstaterar att fastställa växelkursen är en delikat fråga där Sverige skulle ha sin utgångspunkt som i nästa steg skulle förhandlas med euroländerna.

Danske Bank håller med den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves pragmatiska tillvägagångssätt när han presenterar en hypotetisk centralkurs på 11:00 kronor mot euron om den satts i dag, och bandet på 2,25 procent skulle vara 10:75–11:25.

De noterar att IMF och många ekonomer förmodligen skulle hävda att 9:00, 9:50 eller 10:00 är mer korrekta eller, med andra ord, närmare teoretisk jämvikt.

"Vi menar att verkligheten trumfar läroboksmodeller… Sammanfattningsvis, om verkligheten (marknaden) avviker från kartan (teoretiska jämviktsuppskattningar), råder verkligheten. År 2003 och förmodligen även nästa gång", enligt banken.

Danske Bank antar i analysen att snabbspåret kommer att lyckas efter två år och i den fiktiva tidslinjen befinner vi oss nu i den senare delen av 2030.

Sverige har uppfyllt alla fyra kriterier och skickar in en formell ansökan. Euroländerna godkänner, och det beslutas att Sverige snabbt ska införa euron den 1 januari 2031.

"Snabbspåret är knutet till djärva antaganden, där det viktigaste är att den allmänna opinionen svänger starkt till förmån för euron inom de kommande två åren. Det är ett djärvt antagande eftersom det euronegativa gapet är betydande och stabilt, och att momentum, om något, verkar gå åt andra hållet. Alla politiska incitament att starta en process för att gå med i euron skulle förmodligen vara villkorade av att väljarna visar en meningsfull vilja", skriver Danske Bank.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt