Elpriserna har rusat och frustrationen växer bland svenska hushåll. Många gör som de alltid har gjort: släcker lampor, drar ur kontakter och försöker spara varje kilowattimme. Men det är ett föråldrat synsätt, menar Claes Hemberg, tidigare sparekonom på Avanza och i dag energiekonom på värmepumpsbolaget Nibe.

”Historiskt har vi lärt oss att spara el. Men i praktiken kommer många hushåll behöva dubbla sin elförbrukning de kommande åren”, säger han i Placerapodden.

Bakgrunden är elektrifieringen. Elbilar, värmepumpar och batterier gör hushållen mer beroende av el – men också mer sårbara för hur elsystemet är utformat.

El som styrmedel

Hembergs huvudtes är att el i dag är det mest flexibla energislaget, både tekniskt och ekonomiskt. Till skillnad från olja och gas kan el produceras lokalt, lagras och användas när priset är som lägst.

”El är ett styrmedel. Du kan ladda bilen på natten, värma huset när det är billigt och jämna ut kostnader med batterier. Det går inte med fossila bränslen, där vi är helt beroende av omvärlden”, säger han.

Men möjligheten att styra sin förbrukning är ojämnt fördelad. Villaägare med elbil, laddbox och batteri har helt andra förutsättningar än boende i lägenhet.

Fyra elområden – och fyra verkligheter

De stora prisskillnaderna mellan Sveriges fyra elområden har blivit ett återkommande irritationsmoment. Men enligt Hemberg är systemet både logiskt och svårt att komma runt.

”Ett gemensamt elpris fungerade inte. Elmarknaden är avreglerad, precis som bank och telekom. Priserna speglar var elen finns och var den behövs”, säger han.

Ett statligt fast elpris för hela landet skulle enligt honom leda till högre skatter och sämre incitament att investera i ny produktion och nät.

Effektavgiften slår olika

Redan i år väntar nästa förändring på elmarknaden: effektavgiften. Hushållen ska inte bara betala för hur mycket el de använder, utan också för hur mycket de använder samtidigt.

”Kör du allt på en gång kan det bli dyrt. För en villaägare kan det handla om upp till 1 000 kronor extra i månaden”, säger Hemberg.

Avgiften går att undvika genom smart styrning – men förutsätter teknik, kunskap och kapital. Här ser han en växande klyfta.

”Det håller på att växa fram en elektrisk underklass. Framför allt bland lägenhetsboende som saknar laddmöjligheter och egen kontroll över sin förbrukning. Det här är en kommunal och politisk fråga, inte bara en marknadsfråga”, säger han.

Elbolagen tappar förtroende

Samtidigt är Hemberg hård i sin kritik mot elbolagen. Förtroendet är lägre än på decennier, men inte främst på grund av prisnivåerna, menar han.

”Problemet är att bolagen är dåliga på att förklara hur systemet fungerar och vad kunderna faktiskt kan göra åt det.”

Han drar paralleller till bankvärlden före fondrevolutionen.

”Ingen ska behöva bli elingenjör. Det borde finnas en grön knapp: ’Gör det billigt åt mig’.”

Små aktörer kan ta över

På sikt tror Hemberg att teknikorienterade uppstickare kan ta marknadsandelar från de stora elbolagen, på samma sätt som Avanza en gång utmanade storbankerna.

”De som tidigt investerar i elbil, batterier och smart styrning kan sänka sina kostnader rejält. Andra riskerar att bli sittande med notan.”

Trots den kortsiktiga oron är han försiktigt optimistisk. Fallande batteripriser och ett lugnare energiläge globalt kan dämpa kostnaderna framåt.

”Stationära batterier har blivit 45% billigare på ett år. Det är en ny industri som växer snabbt”, säger han.

Efter flera tuffa år tror Hemberg att hushållen kan få viss lättnad 2026.

”Lägre elskatt, högre löner och stabilare priser. För vissa kan det bli ett bra år. För andra beror allt på om de har möjlighet att ställa om.”

Lyssna på poddavsnittet här eller här.