En preferensaktie är en aktie med speciella villkor som den vanliga stamaktien saknar. Det förkarar varför deras aktiekurs kan avvika kraftigt från den vanliga stamaktien. Hur de skiljer sig varierar från bolag till bolag men generellt sett har de förtur vid utdelning och eventuell likvidation av bolaget. Utdelningsnivån är oftast bestämd på förhand. Ibland finns nogranna detaljer om hur de ska avvecklas, eftersom vissa är tidsbegränsade.

För att exemplifiera kan vi titta på söktjänstföretget Eniros emission av preferensaktier för ett år sedan. Bolaget ville minska sin höga skuldsättning och valde att ta in 400 miljoner kronor i nytt kapital. Eftersom bolaget var finansiellt stressat redan innan en av kreditgivarna sade upp sitt lån valde Eniro att sockra erbjudandet. Det blev preferensaktier.

Såväl aktiekapital som banklån är skulder. Men till skillnad från den skuld som tickar daglig ränta hos banken så är skulden till aktieägarna mjukare. "Räntan" i form av utdelning betalas ut när det finansiella utrymmet tillåter. Vid en likvidation har kreditgivarna förtur framför aktieägarna när de återstående medlen i bolaget ska fördelas.

Preferensaktierna kan ur ett skuldperspektiv sägas ligga mellan banklånet och det vanliga aktiekapitalet. Finns det utdelningsbart kapital att dela ut när bankräntan är betald så har de normalt förtur till utdelningen. Finns det medel kvar att dela ut vid en likvidation, efter att banklånen blivit lösta, så har de förtur framför ägare av vanliga stamaktier.  

I fallet Eniro emitterades 1 miljon preferensaktier till kursen 400 kronor per styck. Redan från början hade villkoren fixerats så att preferensaktierna ska ge en utdelning på 12 kronor per kvartal. Från och med stämman 2017 ska utdelningen höjas till 13 kronor per kvartal. Preferensaktierna har bara en tiondels röst men uttalat företräde vid likvidation.

Om utdelningen inte betalas ut under något kvartal betraktas det utlovade beloppet som en skuld som räknas upp med en årlig räntesats på 20 procent tills dess att utdelningen sker. Bolaget får överhuvudtaget inte dela ut pengar till stamaktieägarna förrän preferensaktieägarna fått sitt. Bolagsstämman kan välja att lösa in preferensaktierna för 560 kronor styck fram till stämman 2015. Från och med året efter kan stämman besluta om inlösen till 480 kronor.

Med andra ord kan det finnas skäl för Eniro att lösa in preferensaktierna 2016, innan utdelningsnivån justeras upp. Avgörande blir hur mycket banklån bolaget lyckats amortera bort fram tills dess.

Baserat på teckningskursen 400 kronor ger Eniros preferensaktie en direktavkastning på 12 procent. På aktuell börskurs på 503 kronor ger den en direktavkasntning på 9,5 procent.

Om vi antar att stämman 2016 beslutar om inlösen för 480 kronor så innebär det att den som investerar i preferensaktien idag får totalt 12 kvartalsutdelningar á 12 kronor; summa 144 kronor. Från det drar vi skillnaden mellan dagens kurs och inlösenkursen; -23 kronor. Dagens 503 kronor har då gett totalt 624 kronor tillbaka, motsvarande en årlig avkastning på 7,4 procent.

7,4 procents årlig avkastning är sämre än vad vi normalt räknar med att börsen ska avkasta under ett genomsnittsår. Men det är betydligt bättre än vad vi kan vänta oss på bankboken. Och det är precis så det ska vara.

Eftersom preferensaktieägarna har högre prioritet än stamaktieägarna vid en likvidation så är risken lägre och den förväntade avkastningen därför lägre. Men eftersom risken i preferensaktien ändå är väsentligt mycket högre än på ett insättningsskyddat bankkonto så förväntar sig investerarna högre avkastning.

Däremot är det värt att fundera på nivån på det avkastningskrav man ska ha på Eniros preferensaktie. Med de finansiella bekymmer som Eniro har haft, den höga skuldsättning bolaget fortfarande har och med den osäkerhet som råder kring söktjänstmarknaden så bör man som investerare ha högre avkastningskrav än vad vi normalt har på hela börsen.

Om vi utgår från teckningskursen på 400 kronor och gör om samma räkneexempel som ovan så kan investeraren räkna in 16 kvartalsutdelningar och en lägre ingångskurs. Totalt 192 kronor i utdelningar, inlösen 80 kronor över teckningskurs men ytterligare ett års investering. De 400 kronor ger då totalt 672 kronor tillbaka, motsvarande en årlig avkastning på 13,9 procent.

Med våra antaganden har det årliga avkastningskravet på Eniros preferensaktie således sjunkit med 6,5 procentenheter. Det måste inte innebära att preferensaktien är övervärderad i dag eller att den var undervärderad vid emissionen.

Fortfarande finns inga garantier för att Eniro verkligen kommer att kunna fullgöra sina åtaganden mot preferensaktieägarna, men den finansiella risken har sjunkit i bolaget under det senaste året och det riskjusterade avkastningskravet har anpassat sig efter det.

Vem bör då investera i preferensaktier? För den som normalt investerar i högutdelande aktier är preferensaktier ett attraktivt område. Med prioriterade utdelningar följer en lägre risk att belåna innehavet och göra ett så kallat räntearbitrage. Återigen är det riskfyllt om utdelningarna inte kommer eller bolaget går omkull, men vi vet att det finns gott om investerare som agerar så.

Men, det är viktigt att förstå de mest fundamentala skillnaderna mellan stam- och preferensaktier. Bara för att preferensaktien är prioriterad över stamaktien är den inte riskfri. Därtill begränsas kurspotentialen av fixerad utdelning. Rent teoretiskt kan det gå så bra för bolaget att de vanliga stamaktierna ger högre direktavkastning än preferensaktierna. Och då har stamaktien sannolikt stigit väsentligt mer än preferensen.

Utdelningen är inte garanterad i en preferensaktie. Löftet till aktieägarna är bara att dela ut så långt det egna kapitalet tillåter. Om utdelningen ställs in har det naturligtvis en negativ effekt på efterfrågan på preferensaktien, men när den uteblivna utdelningen ackumuleras för att betalas ut senare ska det inte slå igeno fullt ut i aktien. Om det är sannolikt att utdelningsutrymmet uppstår i framtiden, vill säga.

Däremot begränsas kurspotentialen uppåt av eventuell inlösennivå. När fastighetsbolaget Sagax nyligen emitterade preferensaktier så var det med villkoret att stämman kan välja att lösa in dem för 35 kronor stycket. Med andra ord har Sagax preferensaktie, trots en utdelning på 50 öre per aktie och kvartal, inte något våldsam kurspotential från dagens  nivå strax under 30 kronor.

Jämför vi Sagax och Eniros preferensaktier så ger den senare en direktavkastning på 6,8 procent på nuvarande kursnivå, alltså nära 3 procentenheter lägre än vad Eniro gör. Givet den lägre risken i att förvalta fastigheter jämfört med Eniros situation är det en rimlig skillnad. Därför är det av nöden tvunget att värdera risken i det enskilda bolagets verksamhet för att kunna avgöra om en preferensaktie är attraktiv eller inte.

Och suget efter preferensaktier har lett till allt mer riskfyllda erbjudanden. Oscar Properties är ett fastighetsutvecklingsbolag som vill emittera och lista sina preferensaktier på First North i dagarna. Bolagets preferensaktie ska ge en halvårsvis utdelning på 12 kronor vilket, på teckningskursen 210 kronor , ger en direktavkastning på 11,4 procent. Den som attraheras av de nivåerna måste fundera över om fastighetspriserna i Stockholm kan fortsätta uppåt.

Slutligen kommer vi in på den senaste nyheten på området: Alliance Oils förestående emission av preferenser.

Ryska Alliance Oil vill emittera preferensaktier för lägst 670 miljoner kronor till en teckningskurs i spannet 280-310 kronor per preferensaktie. De får samma villkor som de preferensaktier som emitterades i höstas: Kvartalsvis utdelning på 7,50 kronor per aktie motsvarande en direktavkastning på 9,7-10,7 procent.

Den uppenbart opportunistiska inställningen till preferensaktier i bolagets styrelse är ett huvudbry för aktiemarknaden. För bara ett halvår sedan emitterade bolaget preferensaktier. Den ursprungligen planerade volymen dubblades dock efter ett stort intresse.

När nu bolaget ska emittera en ny runda preferensaktier innebär det att det i sommar kommer att finnas tre gånger fler preferensaktier i bolaget än vad investerarna trodde i höstas. Det innebär tre gånger större utdelningsåtaganden som ska infrias. Allt annat lika innebär det att ökad risk i preferensaktierna, vare sig de emitterades i höstas eller ska emitteras i sommar.

Än större blir effekten på stamaktierna, som idag inte ger någon utdelning alls. Efter den stigande mängden preferensaktier, allt annat lika, innebär det att tiden till och utrymmet för utdelning på de vanliga stamaktierna minskar. Det svenska depåbeviset har fallit 30 procent sedan de första planerna på preferensaktier presenterades i höstas.

Dessutom kan utökningen av antalet preferensaktier ha bidragit till att pressa densamma på börsen. Sedan detaljerna kring den andra emissionen presenteras förra veckan har preferensaktien tappat 8,5 procent - under en tid när oljepriset inte rört sig mycket. Förutom det ökade utdelningsåtagandet bidrar sannolikt spekulationer om att man kan sälja preferensaktier för att köpa tillbaka dem billigare via emissionen.

När hajpen börjar gå från het bli brännhet bör man tänka efter både en och två gånger. När Ratos presenterade sin 1,5-miljardersemission av preferensaktier för två veckor sedan tyckte vi att preferensaktien var mer intressant än stamaktien. När nu Oscar Properties vill rida trenden samtidigt som Alliance Oils emitterar fler ser vi tendenser i marknaden som påminner om förstadiet till en ny bubbla.

Antagligen kommer den inte att brista ännu, men så vitt vi kan bedöma verkar risknivån i utbudet stiga snabbt i takt med att efterfrågan har exploderat. Så en liten varning för överdrivna förväntnignar är på sin plats. Preferensaktier är INTE riskfria.