Den numera traditionsenliga sensommargenomgången av läget för svensk ekonomi som vice Riksbankschefen Svante Öberg presenterade idag gav egentligen ganska små ledtrådar. Hur ska  riksbanksledningen agera vid sitt räntemöte den 6 september?

Visserligen konstaterar Öberg att utvecklingen på de finansiella marknaderna "varit dramatisk under sommaren", men samtidigt har statistiken för svensk ekonomi, enligt Öberg, legat i linje med de prognoser som banken lade fram i juli.

Det är sedan tidigare är känt att Öberg förordat snabbare räntehöjningar än de övriga fem medlemmarna i direktionen. Dessutom ser han, med sin bakgrund som chef för Medlingsinsitutet, sannolikt med oro på höstens kommande avtalsrörelse. Därför räknar vi med att han kommer att rösta för en räntehöjning även vid nästkommande möte.

Han konstaterar i och för sig att inflationen under sommaren blivit marginellt lägre än beräknat och att priserna på energi och råvaror har sjunkit. Men han varnar samtidigt för att man bör vara försiktig i tolkningen av dagsaktuella händelser när man utformar den ekonomiska politiken.

Därmed inte sagt att det blir en räntehöjning.  Dagens skörd av svensk makrodata lär göra de övriga i direktionen betydligt mer tveksamma kring behovet av räntehöjningar.

Riksbankschefen Stefan Ingves, som tidigare uttryckt oro för hushållens skenande skuldsättning, kan glädjas åt nya siffror som visar att hushållsutlåningen är på väg att dämpas. Utlåningen ökar numera i en årstakt på 6,4 procent, vilket ligger nära den takt som är förenlig med långsiktig finansiell stabilitet.  Ingves huvudargument för ytterligare räntehöjningar är därmed på väg att falla bort.

Direktionsmedlemmarna Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak kan dessutom hänvisa till dagens överraskande svaga siffror från Konjunkturinstitutet när man väljer att skifta fot. Både Konjunkturbarometern och Hushållens inköpsplaner (HIP) kom in på betydligt lägre nivåer än väntat.  Det talar för att behovet av räntehöjningar är betydligt lägre än tidigare.

De osäkra korten är som vanligt de två dissidenterna - Lars E O Svensson och Karolina Ekholm. Visserligen har dessa två motsatt sig de senaste räntehöjningarna men de har samtidigt förordat kraftigare räntehöjningar än de andra på lite längre sikt.

Ett av argumenten för en försiktigare räntepolitik i närtid har varit risken för en alltför stark krona. Det argumentet har försvagats väsentligt under senare tid men att det skulle få dessa två att byta fot är nog ändå lite för långsökt.

Grundtipset inför septembermötet blir därmed att Riksbanken väljer att låta reporäntan ligga kvar på 2,0 procent men att man samtidigt fortsätter att framhärda att det finns ett behov av att normalisera räntepolitiken - alltså att fortsätta höja räntan. Det blir också en varning till arbetsmarknadens parter att visa återhållsamhet i den kommande avtalsrörelsen.