Även om det på den afrikanska kontinenten fortfarande finns en utpräglad fattigdom, svält och politisk oro så går utvecklingen framåt. Medelklassen växer och det talas om något av en konsumentboom.

"För 15 år sedan var det många afrikaner som på grund av politisk och ekonomisk instabilitet inte kunde skaffa sig en utbildning eller ett jobb. Nu har mycket av det ändrats och fler börjar få en stabil tillvaro. Då kan man lägga pengar på konsumtion och förbättrad livskvalitet", säger Bharat Thakrar, som är vd för den kenyanske marknadsföringsjätten Scangroup.

Bharat Thakrar har indiskt ursprung, som många affärsmän i Kenya, men är född och uppvuxen i Kenya. Hans Scangroup  är den ledande PR-, reklam- och marknadsföringsbolaget i Afrika söder om Sahara och är noterat på Nairobi Stock Exchange. Kunderna är globala jättar som Coca cola, livsmedelsbolagen Unilever och Nestlé sam telejättarna Vodafone och indiska Bharti Airtel.

Tillväxtboomen har förstås inte undgått dessa multinationella bolag, som slåss för att ta sig in på marknaden. Bharat Thakrar säger att han "tar dessa bolag i hand och leder dem över floden för att de inte ska stöta på krokodilerna".

"Med det menar jag att de måste veta vilka förutsättningar som gäller här. Afrika söder om Sahara är inte en marknad, utan 46 olika. Och för att produkter ska gå hem hos konsumenterna där behöver de förankras lokalt, med specialutformad reklam som passar just för den marknaden", säger Bharat Thakrar.

För att visa vad han menar spelar han upp två reklamvideor. En är från indiska telekomjätten Bharti Airtel och är till för den nigerianska marknaden. Vi får se en ung hiphop-kille som låtsas leva lyxliv i någon cool New York-statsdel men befinner sig egentligen i den nigerianska slummen. Istället för lyxåk har han en ihoplappad bil som får draghjälp av kompisarna, istället för kvinnor i bikini som klänger runt honom så sitter mormor och farmor bredvid och vinkar till sin son. Det är en film med humor.

"Det här funkar fint i Nigeria, men skulle aldrig fungera i Kenya exempelvis. Faktiskt inte i något annat afrikanskt land än just i Nigeria", berättar Bharat Thakrar.

Sedan visar han en kenyansk reklamfilm från telebolaget Safaricom, Vodafones bolag i Afrika. Det är storslaget, det är vattenfall, gröna kullar, den kenyanska naturen i all sin skönhet och på det en gospelkör i vitt som sjunger om att "vi kenyaner ska hålla ihop".

"Den funkar i Kenya, som trots sina 40 stammar har en stark nationalkänsla, berättar Bharat Thakrar.

Om inte bolagen förstår de nationella skillnaderna i Afrika så kan de inte ro åt sig den marknadsandel som de vill ha innan de riktigt stora volymerna börjar strömma från den afrikanska marknaden, menar han.

Ett bra exempel på en marknad som de stora jättarna slåss om är telekommarknaden. Det pågår just nu något av en mobil revolution i Afrika. Idag finns en halv miljard mobilabonnemang på den afrikanska marknaden, 2016 kommer antalet mobilabonnemang uppgå till 1 miljard, enligt analysföretaget Informa Telecoms & Media.

Det här vill telekomjättarna Bharti Airtel, Vodafone (Safaricom i Afrika som erbjuder det via använda mobilbetalningssystem M-pesa), sydafrikanska MTN, franska France Telecome och så Kinnevikbolaget Millicom förstås försöka ta del av. Priserna dumpas, internetuppkopplingen beräknas ha minskat med 90 procent i pris de senaste åren. Även priserna på själva mobiltelefonerna faller. En mobiltelefon kan inte kosta mer än 10 dollar om den ska sälja i Afrika, berättar Bharat Thakrar.

"Nu står Afrika för kanske 1 procent av dessa jättebolags marknadsandelar, eller ännu mindre. De fokuserar nu till hundra procent på att ta marknadsandelar, så därför investeras enorma summor i marknadsföring just nu och priser pressas. De bryr sig inte ens om att vara lönsamma i det här läget", säger Bharat Thakrar.

Det är inte bara medelklassen som de multinationella bolagen vill åt. Även den stora andel fattiga i Afrika är en attraktiv marknad. Bushmännen ute i den kenyanska öknen använder numera rakhyvel från Gillette när de rakar sig. Och också de fattiga köper blöjor, om än i mindre mängder än de rikare.

"Vi hade tidigare en kampanj där vi gick ut och informerade fattiga afrikanska kvinnor att om de bara köper en blöja för babyn att använda på natten, så kommer både mamman och babyn få en bättre sömn", säger Bharat.

Och tillägger:

"Och tänk, om bara 10 procent av alla fattiga mammor i Afrika hakar på vår kampanj och köper en blöja per natt åt sina bebisar", säger Bharat Thakrar entusiastiskt. "Vilka volymer".

---

Den här artikeln är den sjunde i en reportageserie som Frida Andersson skriver på plats från Kenya. De övriga artiklarna hittar du om du klickar här.