Centralbanker måste tydligt kunna kommunicera och motivera sin penningpolitik för att den ska bli effektiv och förutsägbar.

Trots det verkar flera centralbanker de senaste åren ha blivit mindre benägna att använda så kallad framåtblickande vägledning för att förmedla till ekonomins aktörer hur de avser att bedriva sin penningpolitik under olika omständigheter framöver.

Att det blivit så kan bero på dåliga erfarenheter i samband med den globala uppgången i inflationen eller att det blivit svårare att göra träffsäkra prognoser i en mer osäker värld.

"Det vore olyckligt om det skulle visa sig vara ett varaktigt fenomen. Om världen verkligen har blivit mer turbulent är transparens och vägledning snarare ännu viktigare", säger han.

Det skulle även kunna vara så att centralbankerna håller igen med sin vägledning för att de befarar att deras prognoser och analyser är politiskt obekväma. Det vore i så fall mycket oroande.

"Centralbanker har av demokratiskt valda politiker fått sin uppgift delegerad till sig – att hålla inflationen låg och stabil och realekonomin i god balans. De gör detta genom att självständigt besluta om styrräntan", säger han.

Självständigheten är en nödvändighet för att penningpolitiken ska bli långsiktigt hållbar.

"Det finns mig veterligen inget exempel på att någon ekonomi har utvecklats bättre när centralbankens självständighet har minskat och penningpolitiken har politiserats. Däremot finns det många exempel på motsatsen", fortsätter han.