Bank- och finanskrisen har inte bara fått svenskar att överge aktiesparande för räntesparande, vi letar också med ljus och lykta efter den bästa räntan. Tidigare har inlåningsräntorna inte skilt sig så mycket mellan banker och sparinstitut. Men nu finns det pengar att tjäna för de som är lite om sig och kring sig.

Men höga sparräntor sänder också en signal om att allt inte står rätt till med banken, och bankkrisen har lärt oss att det finns risker även med räntesparande. En del banker har fått lov att kasta in handuken och mer eller mindre gått i konkurrs. Andra går på knäna och saknar marknadens förtroende och är tvungna att betala extra hög ränta för att kunna få låna pengar.

I dagsläget är det den lettiska banken Parex som erbjuder den bästa sparräntan. Den som vill och kan undvara sina pengar i tolv månader får hela 6,1 procent i ränta. Utan bindningstid är räntan 5,6 procent.

Det minst riskfyllda räntesparandet, det som Riksgälden erbjuder i Riksgäldsspar, ger bara 2,33 procent för den som lånar ut sina pengar i tolv månader. I dagsläget är räntan lustigt nog högre utan bindnigstid, 3,5 procent.

Anledningen till Parex goda räntevillkor är att privatkunder är deras billigaste finansiering. Banken behöver låna in pengar för att få sin verksamhet att gå runt, men de har idag ett lågt förtroende på kapitalmarknaden och avkrävs en mycket hög ränta av andra banker och institutioner för att få låna. Genom att erbjuda hög inlåningsränta från privatpersoner får de på så sätt in en del av kapitalbehovet, sannolikt till lägre kostnad (ränta) än vad de tvingas betala på den institutionella marknaden.

Detär svårt att bedöma den den ekonomiska ställningen i Parex bank, bolaget är privatägt och inte börsnoterat och har därmed inte publicerat några aktuella räkenskaper. Ratinginstituten, bland annat Moodys, följer dock Parex bank och betygsätter deras kreditvärdighet. Hur deras betyg sätts och hur trovärdiga de är kan ifrågasättas (se placera.nu:s artikel om Moodys här), men man kan åtminstone jämföra deras rating för Parex med ratingen för andra banker.

I ratingsammanhang är stora A bättre än lilla a och ju längre ned i alfabetet man kommer, desto svagare är betyget. Jämfört med de svenska bankerna ligger Parex sämre till. Nordea och Handelsbanken har betyg B och SEB har B-. Den krisstämplade banken, Swedbank, har C+. Parex har D+, vilket till och med är sämre än sin baltiska kollega, den estniska banken Hansabank som ägs av Swedbank och har betyg C-. Det finns banker med sämre rating, till exempel har Asia Universal Bank i Kirgigistan och Bank Severnaya Kazna i Ryssland betyg E.

Det är svårt att inte göra jämförelsen med den isländska banken, Kauptning, som har gått igenom ungefär samma saker. Ungefär en månad före kraschen hade Kaupthing betyget D+, alltså samma betyg som Parex har idag.

På fredagen kom också nyheten att Moodys nedgraderar kreditbetyget för landet Lettland från A2 till A3, med negativa utsikter.

Samtidigt omfattas Parex bank av insättningsgarantin, inte den svenska i första hand utan den lettiska. Den garanterar 20 000 Euro, cirka 200 000 kronor, och den svenska insättningsgarantin tar sedan över upp till 500 000 kronor. Så kanske spelar det inte så stor roll om banken går överstyr, spararna får ändå sina pengar.

En viktig aspekt, oavsett vilket land som tillhandahåller insättningsgaratin, är att garantin gäller inte upplupen ränta om det totala beloppet överstiger 500 000 kronor. Det betyder att den som sätter in 500 000 kronor inte är garanterad att få ränta på beloppet om banken skulle gå i konkurrs. För att garantin även ska ta hänsyn till räntan måste man sätta in ett lägre belopp. Den som sätter in 476 190 kronor till en ränta på 5 procent per år får ut hela maxgarantibeloppet efter ett år om banken skulle gå i konkurrs efter ett år.

Det finns fler aspekter att tänka på. Den lettiska ekonomin spås en mycket trist framtid. Många hävdar att landet skulle må bättre av att devalvera sin valuta. Idag är den knuten till Euron. Det har inte varit aktuellt, men inget är hugget i sten. Om de skulle släppa kopplingen till Euron kommer värdet på varlutan Lat att gå ned kraftigt.

Det skulle innebära att bland annat att den insättningsgarantin på 20 000 Euro blir mer betungande att betala och på samma sätt alla utländska räntor. Även om den svenska insättningsgarantin träder in och täcker mellanskillnaden kan det innebära mer pappersarbete och kanske längre handläggningstider innan garantipengarna betalas ut.

Enligt EU ska det bara ta ett par dagar att få garantipengarna, men lagen tillåter att det går tre månader innan pengarna betalas ut.

Då kanske det är mer lockande att sätta in pengarna i Capinordic Bank som är dansk och har den näst högsta räntan på den svenska marknaden. Mentalt känns risken lägre i Danmark än i Lettland. Men vi vet att många danska banker har gått omkull under finanskrisen. Den danska bankgarantin har ett maxbelopp på 300 000 danska kronor, vilket idag motsvarar knappt 410 000 svenska kronor.

Capinordic Bank har ansökt om att ingå i den svenska garantin på samma sätt som Parex Bank och beslut väntas om ett par tre veckor.

Huruvida det är värt att gå utanför Sverige för att tjäna några tusen kronor är upp till var och en. Dock är det viktigt att man känner till hur det fungerar och vad man har att vänta sig. Nedan följer en lista på aktuella räntor från olika banker och sparinstitut som alla omfattas av insättningsgaranti på ett eller annat sätt.