"Svensk BNP-tillväxt växer snabbare än vad den kan göra uthålligt, i den meningen är vi ingen tillväxtekonomi som i Asien eller Latinamerika, men vi är en europeisk tillväxtekonomi. Jämfört med andra EU-länder har vi en högre tillväxtpotential eftersom vi har en högre befolkningstillväxt".

Det säger KI:s prognoschef Jesper Hansson efter ett mycket starkt BNP-utfall för det fjärde kvartalet.

Under 2015 ökade svensk BNP med 4,1 procent, en utklassning av andra europeiska länder.

"Det beror på att vi har en expansiv penningpolitik, kronan har försvagats och finanspolitiken är lite expansiv till följd av flyktingmottagandet. Vi har också bland den starkaste befolkningstillväxten i Europa. Dessutom har varuexporten nu kommit i gång sent i konjunkturcykeln och bostadsinvesteringarna ökar kraftigt", säger Jesper Hansson.

Han säger att varuexporten länge gick oväntat svagt, men att den nu verkar äntligen verkar ha fått fart.

"Min tolkning är att vi är väldigt tunga på investeringsvaror och att investeringskonjunkturen ligger sent i cykeln. Detta är en liten tillfällighet som gynnar oss just nu. Vi drar nytta av uppgången i den europeiska investeringskonjunkturen. Det går fortfarande dåligt i Europa, men det går ändå bättre än för ett år sedan", säger han.

Svensk ekonomi lyfts också av en mycket stark ökning av bostadsbyggandet.

"Det ger ett väldigt kraftigt bidrag till tillväxten, det är inte många länder där bostadsinvesteringar ökar så snabbt som i Sverige. Snart kommer dock utbudssidan att begränsa. Bostadsbyggandet kan inte öka lika mycket i år, för företagen får inte tag i mark och personal", säger Jesper Hansson.

Han noterar att i förhållande till BNP är bostadsbyggandet nu högre än det var före finanskrisen, men historiskt och jämfört med andra länder är dock nivån fortsatt låg.

Svensk BNP ökade klart starkare än väntat under det fjärde kvartalet. BNP steg 1,3 procent från föregående kvartal och ökade hela 4,5 procent i årstakt.

"Det var väldigt starkt. Vi var ändå en av mest optimistiska prognosmakarna och det överträffade även våra förväntningar", säger Jesper Hansson.

Det han tyckte överraskade mest var exporten, som nu alltså äntligen fått sitt lyft.

Han ser ingen anledning att göra några större revideringar av KI:s prognos från i december om en tillväxt på 3,9 procent i år. 2015 avslutades visserligen starkare än väntat, vilket mekaniskt drar upp tillväxten för 2016, men mot det står en lite osäkrare omvärld.

"Så länge som vi inte får en markant sättning i omvärlden kan man nog räkna med att svensk tillväxt landar runt 4 procent även i år", säger han.

Jesper Hansson tror inte att den starka tillväxten kommer att få något större betydelse för Riksbanken, i alla fall inte i närtid.

"Inflationen är Riksbankens helt överskuggande fokus. Även om nu resursutnyttjandet stiger snabbre än de räknat med vill de se högre löner och priser innan de höjer reporäntan, och det kommer nog att ta tid. Detta lär inte påverka penningpolitiken i år, men Riksbanken kanske kommer att höja räntan lite tidigare", säger han.