Finansmarknaden präglas just nu av nervositet. Allt är förstås inte negativt även om mycket tenderar att tolkas åt det något negativa hållet.

Entydigt negativt är dock attacken mot ett sjukhus i Gaza även om det tvistas om vilka som ligger bakom. I Arabvärlden pekas förstås fingret mot Israel och spänningarna i Mellanöstern stiger. Fler länder har nu dragit tillbaka planerna på att möta president Biden i samband med hans besök i Israel.

Oron har fått oljepriset att stiga ytterligare och Brentolja handlas nu kring 92 dollar per fat. ECB-chefen Christine Lagarde kommenterade också oljepriset som en faktor för ECB att ta akt på eftersom det riskerar att spä på inflationen.

Räntorna har också rört sig uppåt. Det gäller i både den korta och den långa änden av räntekurvan. Det normala borde annars vara att framför allt långa räntor rörde sig nedåt när placerare söker sig till säkrare tillgångar. En utlösande faktor, förutom den mer generella finansoron, var att amerikanska makrosiffror kom in starkare än väntat. Septembersiffrorna för både detaljhandel och industriproduktion överträffade analytikerna förväntningar.

Detaljhandeln steg med 0,7 procent och industriproduktionen med 0,3 procent. Det visar förvisso på att amerikansk ekonomi fortsätter att visa motståndskraft men påverkade också vad marknaden tror om Federal Reserve räntesättning. Det ökar sannolikheten för att centralbanken kommer att behöva höja räntan en gång till i närtid men också har också dämpat förväntningarna på kommande räntesänkningar rejält.

Enligt prissättningen på Swap-marknaden är sannolikheten nu 60 procent för att Federal Reserve kommer att höja räntan i januari. Den amerikanska tvåårsräntan ligger nu på runt 5,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2006. Tioårsräntan har stigit till 4,83 procent. Det finns också en underliggande oro för att den amerikanska ränteuppgången inte bara beror på Federal Reserve utan att det också är ett tecken på en mer generellt minskad aptit på amerikanska statspapper. Bland annat till följd av stigande statsskuld och (kommande?) budgetbråk.

Även i Europa är räntorna på klar uppgång även om det rör sig om betydligt lägre nivåer. Noterbart är ändå att den tyska tvåårsräntan ligger på 3,24 procent. Den högsta nivån sedan 2008. Den svenska tvåårsräntan ligger i sin tur på 3,56 procent.  

Kinesisk ekonomi visade på en starkare utveckling än väntat när BNP-siffrorna för årets tredje kvartal publicerades natten mot onsdag. BNP steg med 4,9 procent, vilket var klart över analytikernas förväntningar på 4,4 procent och även nära regeringen mål på 5,0 procent. Framför allt var det hushållen som spenderade friskt. Däremot fortsätter oron kring den kinesiska fastighetsmarknaden att stiga så de positiva BNP-siffrorna gav bara en kortsiktigt positiv reaktion.  Spänningarna mellan Kina och USA fortsätter också uppåt. Nu senast genom att president Biden planerar att driva igenom ett exportförbud på avancerade datachips.  

Mycket talar för att den geopolitiska utvecklingen kommer att styra mycket av riskaptiten i närtid. Förhoppningen är ändå att en positiv rapportperiod ska få ett större genomslag framöver.