Nu har ECB spelat ut sitt senaste kort och med hänvisning till svaga tillväxtutsikter valde banken att låta räntan ligga still. Om det blir några nya räntehöjningar får förstås framtiden utvisa, men givet att vi inte får se någon snar ljusning av konjunkturläget är det svårt att se räntan höjas. Även på marknaden har man kraftigt skruvat ner förväntningarna på kommande räntehöjningar efter torsdagens besked och en första räntesänkning väntas nu någon gång under andra kvartalet 2024.

I nästa vecka är det dags för Federal Reserve att kliva ut på den penningpolitiska estraden i samband med sitt räntebesked den 1 november. För den banken ser den realekonomiska verkligheten lite annorlunda ut.

Visserligen brottas även Fed med för hög inflation och i september uppmättes den viktiga kärninflationen till 4,1 procent. Att jämföra med 4,5 procent i EMU-området. Viktigare för Fed är dock att deras huvudmått för inflationen, den så kallade PCE-deflatorn (deflatorn för privat konsumtion), under årets tredje kvartal sjönk till mycket mer hanterbara 2,4 procent. Siffran avser kärn-PCE där volatila livsmedels- och energipriser räknas av.

På fredag eftermiddag publiceras PCE-deflatorn för september och om den inte innehåller några stora, och obehagliga, överraskningar så kan Fed-chefen Jerome Powell med viss rätta hävda att inflationsbekämpningen kommit mycket långt och därmed vila på räntehanen.

Därmed inte sagt att centralbankslivet för den gode Jerome Powell är bekymmersfritt.

Hans trovärdighetsproblem ligger snarare på hur han kan göra gällande att räntehöjningarna är över och räntesänkningar eventuellt på väg trots att amerikansk ekonomi går som tåget.

BNP-siffrorna för årets tredje kvartal landade på 4,9 procent i uppräknad årstakt. Faktiskt en bit över analytikernas höga förväntningar om en uppgång med 4,5 procent. Den stora drivkraften är hushållens konsumtion, som med sin oförminskade styrka, fortsätter att förvåna alla bedömare, inklusive den amerikanska centralbanken.

Ett skäl till att hushållen törs fortsätt att konsumera är en urstark arbetsmarknad där arbetslösheten ligger på låga 3,8 procent och där antalet lediga jobb, trots en viss nedgång under 2023, ligger på historisk höga nivåer. Sysselsättningsuppgången per månad ligger dessutom runt 250 000. Väl över den nivå på runt 100 000 som Federal Reserve tycks anse vara långsiktigt hållbart.

I normalfallet skulle nog den ekonomin i USA beskrivas som överhettad men det är ett ord som relativt få bedömare numera törs ta i sin mun.  

Det som ändå kan konstateras är att Federal Reserves åtgärder hittills tycks ha misslyckats helt i sin strävan att dämpa den ekonomiska aktiviteten och trycket på arbetsmarknaden. Från Federal Reserves sida har den önskvärda effekten varit tunga argument bakom flera av de räntehöjningar som genomförts. Framför allt under senare delen av räntehöjningscykeln.

Skulle vi backa bandet bara något eller några kvartal så skulle marknadsdiskussionen snarare handla om hur mycket Federal Reserve skull höja än om de skulle ligga still med räntan. På marknaden är dock analytikerkåren och handlarna rätt överens om att Fed inte kommer att höja räntan i samband med nästa veckas besked.

Den stora förklaringen till det är att de långa marknadsräntorna rört sig kraftigt upp under senare tid och, i alla fall i teorin, gör det mest av det fortsatt, mer eller mindre, nödvändiga åtstramningsjobbet åt den amerikanska centralbanken. En fullt förståelig analys när den amerikanska tioårsräntan tidvis varit uppe och dansat kring 5, procent. Den högsta nivån sedan innan finanskrisen 2008 – 2009.

Nu tror vi på Placera också på att Federal Reserve kommer att hålla sin styrränta still i spannet 5,25 – 5,50 procent i samband med nästa veckas penningpolitiska besked. Dessutom lär de upprepa ECB:s budskap om att räntepolitiken nu är driven av (kortsiktig) inkommande data.

I så fall ytterligare ett tecken på hur stor osäkerheten är kring den ekonomiska utvecklingen framöver. Mot den bakgrunden är det heller inte särskilt konstigt att många investerare drar öronen åt sig.

Scenariot med en mjuklandning av amerikansk ekonomi och sänkta räntor under 2024 förefaller, i alla fall för oss på Placera, som allt mer osannolikt.

Valet står snarare, enligt oss, mellan en utdragen period av höga marknads- och styrräntor eller en mer rejäl genomklappning av ekonomin (à la Sverige).

Det kan förvisso bli ett rejält glädjeskutt på finansmarknaden om Fed-chefen Jerome Powell lägger ut texten som marknaden går och hoppas på. Men de ekonomiska utmaningarna lär kvarstå.