Bergman & Beving grundades redan år 1906 av ingenjörerna Arvid Bergman och Fritz Beving. Affärsidén var vid denna tidpunkt att vara en generalagent för utländska företag inom tillverkningsindustrin. 1976 gjorde bolaget börsdebut.

År 2001 ville Bergman & Beving renodla sin dåvarande verksamhet som bestod av ungefär 200 bolag. I samband med detta splittrades den ursprungliga verksamheten upp i de tre bolagen: Lagercrantz, Addtech och B&B Tools. Läs mer om alla ättlingar här. 

Idag finns det totalt fem noterade bolag (Lagercrantz, Addtech, Addlife, Alligo och Momentum) som har sina rötter från Bergman & Beving. Merparten av avknoppningarna har sopat banan med index men det är framförallt Lagercrantz och Addtech som gett en fantastisk avkastning. Här är några lärdomar om vad som bidragit till bolagens historiska framgång. 

Decentralisering

Efter att Lagercrantz, Addtech och B&B Tools gick skilda vägar så avvek det sistnämnda bolaget i jämförelse med de övriga två. B&B Tools valde centraliseringsvägen som i efterhand får anses vara ett misslyckande. I Excelarket såg det ut som att B&B Tools skulle kunna utvinna fina synergier genom att integrera produktföretag, grossister och ​​återförsäljare. Men i verkligheten var det betydligt svårare. 

2017 fick organisationen stöpas om och i samband med detta knoppades det som idag är Alligo och Momentum av. B&B Tools bytte även namn till Bergman & Beving som nu återigen är tillbaka på decentraliseringsspåret. Lärdomen härifrån är att en decentraliserad miljö, som främjar det entreprenöriella i dotterbolagen, i många fall vinner över integration/centralisering/synergier.

Avkastning på rörelsekapital

Under 80-talet klev Tom Hedelius (dåvarande vd för Handelsbanken) in som styrelseledamot och senare tog han över ordföranderollen (år 1993). Några år efter Hedelius intåg i styrelsen blev Anders Börjesson den första externa vd:n för Bergman & Beving och under denna period genomfördes betydande förändringar i verksamheten. 

Börjesson och den dåvarande vice vd:en Torsten Fardell lanserade tillsammans måttet R/RK (avkastning på rörelsekapitalet) som fick en betydande roll i koncernen. Måttet används än idag av samtliga avknoppningar. Målet är att R/RK ska ligga på över 45 procent. Procenttalet 45 kommer ursprungligen från att en tredjedel ska gå till skatt, en tredjedel till utdelning och en tredjedel ska återinvesteras. 

Likt andra lönsamhetsmått som ROE (avkastning på eget kapital) och ROA (avkastning på tillgångar) kan R/RK brytas ner i lönsamhetsträdet (DuPont-modellen). Genom att bryta ner R/RK till en mer komplex ekvation kan vi se vilka variabler som påverkar måttet. Läs mer om DuPont här. Formeln för R/RK är följande: rörelseresultatet (ebita) /rörelsekapitalet (lager+kundfordringar-leverantörsskulder).

R/RK-formeln kan sedan brytas ner i ekvationen: rörelsemarginal (ebita/försäljning) multiplicerat med omsättningshastigheten i rörelsekapitalet* (försäljning/rörelsekapitalet). Dessa beståndsdelar kan sedan brytas ner ännu mer. 

I REQ Capitals serieförvärvs-djupdykning: “A Deep Dive into Shareholder Value Creation by Acquisition-Driven Compounders”, som jag starkt kan rekommendera att läsa, finns en bild som visar hur marginal och omsättningshastighet i rörelsekapitalet påverkar R/RK. 

Som företagsledning/investerare vill vi ha så hög marginal och omsättningshastighet i rörelsekapitalet som möjligt, detta eftersom avkastningen på rörelsekapitalet då blir bättre. Precis som bilden ovan illustrerar. Enligt REQ så påverkar marginalen R/RK mer än omsättningshastigheten i rörelsekapitalet. Läs Placeras intevju med REQ-förvaltaren Adnan här. 

R/RK används internt då samtliga medarbetare på något sätt kan påverka nyckeltalet och förstå det utan ekonomisk bakgrund. Alla anställda kan påverka någon av de sex delarna som måttet är uppbyggt på. Täljaren påverkas av antal sålda enheter, pris och kostnadsbasen. Nämnaren påverkas av lager, kundfordringar och leverantörsskulder. 

Momentum Groups vd Ulf Lilius framförde följande på en dragning: “Förenklat handlar R/RK om att köpa lågt och sälja högt. Ha lågt varulager, betala leverantörerna sent och få pengarna från kunderna snabbt”. Måttet gynnas med andra ord av ett högt rörelseresultat och en låg kapitalbindning. 

Måttet används, förutom i finansiella målen och vid analys av förvärv, som en intern fokusmodell där dotterbolagen ska lägga ett visst fokus baserat på vilken R/RK de uppnår. Uppgår dotterbolagets R/RK till mindre än 25 procent ska fokuset vara att endast lyfta marginalen. Ligger siffran mellan 25-45 procent ska bolaget försöka få upp marginal och omsättningshastigheten i rörelsekapitalet. Befinner sig siffran över 45 procent så är dotterbolaget en kassaflödesmaskin som ska öka försäljningen med bibehållen lönsamhet (antingen organiskt eller genom förvärv). 

När ett företag har bra R/RK kan det växa på egen-genererat kassaflöde. Det vill säga att man slipper späda ut befintliga aktieägare genom nyemission eller vara beroende av skuldfinansiering. 

R/RK finns inpräntat i organisationens hjärta och är med stor sannolikhet en av byggstenarna till framgången. 

Avslutning 

Bergman & Beving och dess ättlingar är i grunden riktigt fina bolag som lär fortsätta prestera bra under lång tid. Den "förvärvskultur" som byggts upp under alla dessa år ska inte underskattas. 

*Omsättningshastigheten i rörelsekapitalet visar hur snabbt försäljningen snurrar i förhållande till rörelsekapitalet.