STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Bankföreningen ser i stora drag positivt på regeringens förslag om förändringar i makrotillsynen och amorteringskraven.

Det framgår av ett remissvar på regeringens promemoria på onsdagen.

"Det råder bred enighet i Bankföreningens medlemskrets om att dagens regelverk avseende amorteringskrav och bolånetak i stort sett har fungerat bra. Även om det finns inslag av onödig komplexitet och oklarheter har såväl bankerna som kunderna generellt sett god kunskap om och förståelse för reglerna", skriver de.

Bankföreningen anser att det befintliga, grundläggande amorteringskravet (1 procent + 2 procent) bör behållas, som regeringen föreslår. Det skärpta amorteringskravet bör tas bort i enlighet med regeringens förslag.

Beträffande den föreslagna höjningen av bolånetaket vid förvärv av bostad från 85 procent till 90 procent är Bankföreningen neutral och lyfter fram både för- och nackdelar med förslaget.

En utgångspunkt är att nuvarande bolånetak har fungerat väl. Det är etablerat och väl känt hos såväl långivare som låntagare. Begränsningen minskar risken för att låntagare blir överskuldsatta i det fall priserna på bostäder faller kraftigt, vilket inträffade senast under 2022.

Den föreslagna höjningen, i kombination med förslaget om att ta bort det skärpta amorteringskravet, skulle erfarenhetsmässigt medföra att hushållens skuldsättning ökar.

Det är också troligt att bostadspriserna skulle öka till följd av de bättre lånemöjligheterna, något som i sig skulle driva upp skuldsättningen och försvåra förstagångsköpares inträde på bostadsmarknaden.

En betydelsefull fördel med en höjning av bolånetaket till 90 procent är att det lägre kravet på kontantinsats kan underlätta förstagångsköpares inträde på bostadsmarknaden. Vidare kan låntagare som annars skulle behövt ta ett blancolån i stället i högre grad finansiera bostadsköp med bolån.

"Detta kan vara speciellt betydelsefullt eftersom ränteavdraget för blancolån försvinner helt från och med 1 januari 2026", skriver Bankföreningen.

Oavsett vilken nivå bolånetaket slutligen hamnar på vill Bankföreningen framhålla vikten av att den maximala belåningsgraden vid förvärv av bostad inte skiljer sig från den maximala belåningsgraden för tilläggslån.

Förslaget om att begränsa tilläggslån till 80 procent belåningsgrad avstyrks därmed bestämt.

Olika tak skapar incitament att maximera lånebeloppet vid köptillfället och kan därför komma att driva upp skuldsättningen.

Det begränsar också möjligheten att göra nödvändiga renoveringar eller finansiera energibesparande åtgärder.

Det föreslagna ikraftträdandet 1 april 2026 ses samtidigt som svårt att klara, speciellt om stora förändringar av nuvarande regelverk sker. Bankföreningen förespråkar också en implementeringstid på 9-12 månader från det att regelverket beslutas.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt