STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Geopolitiska chocker lyfts ofta fram som katalysatorer för kraftiga globala ekonomiska avmattningar. Men historien visar att förhöjd geopolitisk risk inte oundvikligen leder till ekonomisk volatilitet eller konjunkturnedgång.

Det skriver Oxford Economics i en analys.

Även om indexet för geopolitisk risk (GPR-indexet) har stigit kraftigt de senaste åren har det på inget sätt nått okänd mark. Faktum är att uppgången sedan Rysslands invasion av Ukraina liknar hoppet i indexet efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.

Då sammanföll den ökade osäkerheten efter attackerna i USA med en uppgång i global tillväxt eftersom andra krafter vägde tyngre än de geopolitiska riskerna. På liknande sätt står de frekventa topparna i GPR-indexet sedan 2022 i kontrast till en period av relativt stabil global BNP-tillväxt.

Med facit i hand var prognoserna för världens BNP-tillväxt före Rysslands krig mot Ukraina tydligt alltför optimistiska.

Även om kriget bidrog till detta var det inte den enda överraskningen. Återöppningen efter pandemin, tillhörande störningar i leveranskedjorna och den efterföljande inflationsuppgången var centrala och oberoende drivkrafter bakom de kraftiga räntehöjningarna och den stora utförsäljningen i teknikaktier, vilket tillsammans dämpade den globala tillväxten.

"Mot denna bakgrund anser vi att nedrevideringen av våra prognoser för global BNP-tillväxt 2026 med 0,6 procentenheter sedan februari är ett rimligt basscenario. En betydligt kraftigare avmattning är möjlig. Men det är mer sannolikt att den utlöses av långvariga störningar i trafiken genom Hormuzsundet än av större negativa effekter från ökad osäkerhet och försämrat förtroende", skriver Oxford Economics.

Sedan pandemin har överlappande chocker förstärkt uppfattningen att världsekonomin har gått in i en period med betydligt högre geopolitisk risk. Toppnivåerna i GPR-indexet kring Rysslands krig mot Ukraina och USA:s/Israels krig med Iran har lett till en tydlig ökning i tvåårsgenomsnittet för indexet sedan början av decenniet.

I vissa avseenden verkar dock idén om att vi befinner oss i en period av oöverträffad osäkerhet överdriven. De senaste topparna i GPR-indexet, mätt som högsta genomsnittliga månadsnivåer, ligger långt under de största historiska topparna. Och även om tvåårssnittet är högt är det inte utan historiska motstycken.

Samtidigt har fyra av de 20 största topparna sedan andra världskrigets början inträffat under de senaste fem åren. Dessutom har känslan av mycket osäkra tider förstärkts av att GPR-indexet var lågt och stabilt under slutet av 2010-talet.

Empiriska studier visar att ökningar i GPR-indexet är kopplade till svagare produktion, investeringar och sysselsättning samt högre nedåtrisker för tillväxten.

Nedrevidering av prognosen för världens BNP-tillväxt 2026 till 2,4 procent från 3,0 procent, som svar på högre energipriser och brist på viktiga raffinerade energiprodukter som diesel och flygbränsle, är förenlig med detta. Det ligger också i linje med tidigare analys av geopolitisk risk kort efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men även om toppar i GPR-indexet i genomsnitt är förknippade med negativa ekonomiska effekter, beror de exakta effekterna på omständigheterna kring den specifika geopolitiska händelsen.

Det bör snabbt framgå om omfattning av de energirelaterade prisuppgångarna och den aktivitetsnedgång som kan följa av brist till följd av störningar i sjöfarten genom sundet har underskattats.

"Men det kommer att ta betydligt längre tid att se om vår bedömning, att spridningseffekterna från faktorer som ökad osäkerhet blir relativt måttliga, är korrekt", skriver de.

Även om geopolitisk instabilitet kan få skadliga konsekvenser för aktiviteten i den region där den uppstår krävs det sannolikt en betydligt bredare ökning av global ekonomisk osäkerhet för att större spridningseffekter ska uppstå utanför regionen. Historiskt sett har detta inte varit normen.

Trots att de senaste åren präglats av hög ekonomisk osäkerhet nådde mått på spridningen i prognoser för amerikansk BNP och inflation faktiskt sina toppar innan ökningen i geopolitisk risk och har sedan 2022 varit i en tydlig nedåttrend.

I början av året hade de fallit till låga nivåer. På samma sätt var topparna i GPR-indexet till följd av Gulfkriget 1991, terrorattackerna den 11 september och Irakkriget 2003 högst kopplade till mycket kortvariga ökningar i spridningen av prognoser för amerikansk BNP och inflation ett år framåt.

Det är möjligt att förhöjd geopolitisk risk har lett till minskad spridning i prognoser därför att alla är överens om att den kommer att leda till högre inflation och svagare tillväxt. Om så är fallet vore den skenbara nedgången i makroekonomisk osäkerhet inga goda nyheter.

Samtidigt finns begränsade bevis för att den ökade geopolitiska risken sedan 2022 faktiskt har utlöst en global ekonomisk nedgång. Trots fyra betydande toppar i GPR-indexet under de senaste fem åren har den globala BNP-tillväxten varit anmärkningsvärt stabil.

Visserligen var BNP-tillväxten 2022 mycket svagare än 2021, men det berodde främst på att återhämtningen efter pandemin tappade fart.

På samma sätt hindrade inte de ökade geopolitiska spänningarna efter attackerna den 11 september världens BNP-tillväxt från att successivt stärkas.

"Sammantaget verkar de strukturella skiftena i geopolitisk risk i början av 2000-talet och början av 2020-talet ur ett globalt ekonomiskt perspektiv ha spelat andrafiol jämfört med andra krafter som formade tillväxtutsikterna", skriver de.

Bild: det geopolitiska indexet (GPR), källa Oxford Economics.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt