STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Rekordsnabb återhämtning eller den högsta arbetslösheten sedan 1990-talet? Arbetsförmedlingens statistik över inskrivna arbetslösa och SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) ger helt olika bild av läget på svensk arbetsmarknad.

Enligt Arbetsförmedlingen sjunker arbetslösheten snabbt medan AKU visar att den i stort sett planat ut på en hög nivå. Eftersom Arbetsförmedlingen är mer i linje med starka signaler i övrigt från arbetsmarknaden ifrågasätter bedömare relevansen i AKU, särskilt med tanke på den stora omläggning som SCB gjorde av statistiken vid årsskiftet.

"Det är en ovanligt stor skillnad mellan Arbetsförmedlingen och AKU just nu. Alla andra data går i linje med Arbetsförmedlingen medan AKU är ute på någon egen form av resa. Den ger ingen korrekt bild av arbetsmarknadsläget just nu", säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector till Nyhetsbyrån Direkt.

Hon påpekar att alla data, utom just SCB:s AKU, visar på en mycket stark utveckling på svensk arbetsmarknad. Bland annat är företagens anställningsplaner nu på den högsta nivån någonsin liksom antalet nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen. Även bristen på arbetskraft har ökat tydligt och Riksbankens RU-indikator över resursutnyttjandet i den svenska ekonomin är inte långt under toppnivåerna i tidigare högkonjunkturer. Samtidigt är antalet varsel historiskt få.

AKU är Sveriges officiella arbetslöshetsmått, men Nordea har valt att tills vidare enbart göra prognoser på Arbetsförmedlingens statistik. Fackförbundet Unionen har börjat komplettera de vanliga arbetslöshetsprognoserna med en prognos även för Arbetsförmedlingen.

"AKU:s arbetslöshetsmått ger ingen riktig vägledning för vad som händer på svensk arbetsmarknad, den går inte att titta på nu. Det är uppenbart att vi har en väldigt stark utveckling på arbetsmarknaden, vilket syns tydligt i Arbetsförmedlingens statistik där antalet inskrivna arbetslösa minskar snabbt. Att det inte skulle synas alls i SCB:s arbetslöshet känns orimligt", säger Unionens chefekonom Katarina Lundahl till Nyhetsbyrån Direkt.

Bild: Arbetslöshet SCB:s AKU och Arbetsförmedlingen

Det finns en rad skillnader mellan arbetslösheten som den mäts enligt Arbetsförmedlingen och AKU, där Arbetsförmedlingens statistik omfattar de som är inskrivna som arbetslösa medan AKU är en urvalsundersökning där personer via telefonintervjuer tillfrågas om sin arbetsmarknadsstatus. Även om de båda måtten långt ifrån överlappar har de historiskt följt varandra, om än det funnits skillnader från tid till annan.

"De har dock aldrig tidigare målat en så fundamentalt olika bild av arbetsmarknaden. I våras var arbetslösheten enligt AKU den högsta sedan 1990-talet", säger Nordeas Susanne Spector.

Sökljuset har därför riktats mot den stora omläggning som SCB gjorde i AKU vid årsskiftet. En ny europeisk ramlag gör att statistiken nu samlas in på ett delvis nytt sätt, med bland annat en stramare definition av sysselsatt och en del förändringar i det frågeformulär som används vid telefonintervjuerna.

Samtidigt har SCB också ändrat sin hjälpinformation, där de nu tar stöd från månadsvisa arbetsgivardeklarationer, vilket är ytterligare en osäkerhetsfaktor, liksom att allt detta kan ha ändrat säsongsmönstren och därmed försvårar tolkningen av den säsongsrensade statistiken.

När det gäller antalet sysselsatta är SCB tydliga med att det också skett ett tidsseriebrott, alltså att den nya statistiken inte är jämförbar med tidigare serie. Vad gäller arbetslösheten är det i dagsläget oklart om det är ett tidsseriebrott eller inte. Ett viktigt frågetecken rör att SCB nu frågar om man "sökt eller försökt hitta" ett arbete i stället för tidigare "sökt" arbete och där även ordningen på frågorna är annorlunda.

Nordeas Susanne Spector misstänker att denna ändring kan ha lett till att ganska stort tidsseriebrott, där den nya enkäten fångar fler arbetslösa än den tidigare. Särskilt misstänker hon att fler unga nu kommit att räknas som arbetslösa.

"Jag tycker att allt talar för det är ett tidsseriebrott och att det kan vara så stort som runt 1 procentenhet. Arbetslösheten har stått still enligt AKU det senaste året samtidigt som arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen nu är tillbaka på förkrisnivå. Den enda rimliga förklaringen till det är att den nya enkäten fångar fler arbetslösa", säger hon.

"Man mjukar upp frågan till försökt hitta arbete och ändrar dessutom ordningen i formuläret så att frågor om jobbsökande kommer tidigare, vilket nog kan påverka de som ligger på marginalen. Vilken student har inte varit inne på Linkedin och kollat efter jobb?", tillägger hon.

På Konjunkturinstitutet är de mer försiktiga. När de undersökt varför arbetslösheten utvecklats så olika i år enligt Arbetsförmedlingen och AKU har de sett att det drivs främst av att färre arbetslösa unga och utrikes födda dyker upp i Arbetsförmedlingens statistik än i AKU.

Detta kan i sin tur ha att göra med att fler studerande söker arbete till följd av konjunkturåterhämtningen, men då inte skriver in sig på Arbetsförmedlingen, samtidigt som nyanlända lämnat etableringsuppdraget. De som inte fått ett jobb måste då skriva in sig som arbetslösa för att synas i Arbetsförmedlingens statistik.

"Det är viktigt att titta på båda måtten eftersom de fångar olika grupper och mäter olika saker. Man skulle nog kunna förvänta sig att arbetslösheten nu skulle vara högre i AKU än inskrivna hos Arbetsförmedlingen, alldeles oavsett omläggningen. Det är inget ovanligt krismönster vi ser nu. Det är viktigt att nyansera debatten. Även om vi ännu inte sett en tydlig nedgång i arbetslösheten enligt AKU har sysselsättningen utvecklats starkt", säger Hanna Ågren, enhetschef vid Konjunkturinstitutet, till Nyhetsbyrån Direkt.

Hennes kollega Jonas Kolsrud, som arbetar med arbetsmarknadsekonomisk forskning vid KI, påpekar att arbetslösheten är känslig för hur man mäter den. Om man bara tittar på åldrarna 20-64 år så syns en tydlig nedgång i arbetslösheten hos AKU, även om den inte är lika snabb som hos Arbetsförmedlingen.

"Det är också värt att påpeka att nedgången för inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen är väldigt snabb historiskt, det är inte bara så att AKU rör sig långsamt", säger han.

De passar på frågan om det är ett tidsseriebrott i arbetslösheten eller inte.

"Man kan ju spekulera i att fler unga nu räknas som arbetslösa än tidigare i och med omläggningen, men vi vet egentligen inte", säger Hanna Ågren och tillägger SCB:s dubbelmätning kan ge mer klarhet i frågan.

SCB samlar in 20 procent av AKU med den gamla enkäten just för att identifiera skillnader som kan förklaras av enkätens utformning.

Nordeas Susanne Spector menar dock att denna dubbelmätning är för liten för att kunna dra några säkra slutsatser.

"Man får inte mycket information från det lilla urvalet. Man skulle ha behövt gjort en mycket större dubbelmätning", säger hon.

Det är inte bara jämfört med Arbetsförmedlingen som arbetslösheten i AKU sticker ut, utan samma skillnad syns även relativt utvecklingen i EU. Arbetslösheten steg kraftigt i pandemins inledning, i Sverige såväl som i EU, men medan den sedan vänt ned igen i EU har arbetslösheten i Sverige planat ut på en hög nivå (Det svenska arbetslöshetsmått som redovisas enligt Eurostat är säsongsrensade och utjämnade data, som än tydligare visat en utplaning sedan sommaren 2020).

Bild: Arbetslöshet Sverige och EU

Det har gjort att Sverige stadigt klättrar allt högre upp på listan över de EU-länder som har högst arbetslöshet, och nu är på plats fyra (efter Grekland, Spanien och Italien).

"Det verkar som om SCB gjort mer med omläggningen och att Sverige därför fått ett större tidsseriebrott än andra länder. Det gör att placeringen bara blir sämre och sämre, men att vi skulle ha den fjärde sämsta arbetsmarknaden i EU blir helt fel. AKU ger ju ingen korrekt bild av läget på arbetsmarknaden", säger Nordeas Susanne Spector.

Hon säger att Sverige traditionellt har en högre arbetslöshet än många andra länder till följd av vårt utbildningssystem och ersättningssystem för studenter, som gör att fler unga sommarjobbar och då kan räknas som arbetslösa.

Vad gäller specifikt ungdomsarbetslöshet är Sverige nu på plats tre i EU (efter Spanien och Italien). Samtidigt är andelen inaktiva unga, de som varken studerar eller arbetar, lågt i Sverige. Enligt måttet NEET (not in Employment, Education, or Training) låg Sverige i stället näst lägst i hela EU under 2020, efter Nederländerna. De länder som hade högst andel inaktiva unga var Italien, Grekland och Spanien.

"Den svenska ungdomsarbetslösheten, som den mäts, överdriver problemen för unga på arbetsmarknaden. Om AKU fångar en massa studenter som söker sommarjobb, är det då det mest relevanta måttet för den ekonomiska politiken?", frågar sig Susanne Spector.

Hon menar att Arbetsförmedlingens statistik bättre fångar personer som står långt från arbetsmarknaden och därmed bättre ringar in själva samhällsproblemet arbetslöshet.

"Den grupp som den ekonomiska politiken bryr sig om är de som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis långtidsarbetslösa, och de är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är också dem man kan påverka med traditionell konjunkturpolitik. Att fler studerande räknas som arbetslösa är knappast ett skäl för Riksbanken att hålla räntan på noll och fortsätta att köpa obligationer", säger hon.

KI vill återigen vara mer försiktiga. De påpekar att det är mycket komplext att jämföra arbetslöshet mellan olika länder eftersom den förklaras av så många olika faktorer.

"Det kan vara så att till exempel utbildningssystemens utformning gör att unga driver upp arbetslösheten i Sverige extra mycket nu, men vi vet som sagt egentligen inte", säger Hanna Ågren.

Jonas Kolsrud tillägger att vilken arbetslöshet som ses som mest problematisk varierar över tid.

"För inte så många år sedan var ungdomsarbetslösheten det stora problemet medan debatten nu handlar om integration. Då blir också olika mått olika viktiga", säger han.

AKU har även tidigare dragits med trovärdighetsproblem, bland annat hösten 2019 då svar som samlats in av den externa leverantören Evry inte bedömdes hålla måttet, vilket ledde till att urvalet minskades i undersökningen.

Unionens Katarina Lundahl hoppas på att AKU ska kunna bli mer att lita på framöver.

"Jag hoppas verkligen de kan reda ut det här, det finns mycket i AKU som inte finns i Arbetsförmedlingens statistik. Men då måste man kunna känna att man kan lita på statistiken också. Jag tycker att det borde gå att få till", säger hon.

Nordeas Susanne Spector är mer uppgiven:

"Det känns ganska hopplöst. Nu när AKU varit mindre användbar har också andra datakällor klivit fram, exempelvis Arbetsförmedlingens veckostatistik. Nu när vi har månadsvis BNP blir också AKU mindre viktig som realtidsdata inför kvartalsvis BNP. Jag tror att AKU bara kommer att bli mindre och mindre relevant och att fler och fler kommer att gå över till andra datakällor", säger hon.

SCB har som mål att AKU i framtiden i huvudsak ska vara registerbaserad, med stöd av urval, snarare än tvärtom som det varit tidigare. Detta för att bland annat komma runt problemet med att det är allt svårare att få människor att svara på enkäter.

"Frågan är vad det blir för värde med att få ännu en registerbaserad arbetslöshet, som dessutom kommer långt efter Arbetsförmedlingen", säger Susanne Spector.

Hon påpekar att man i flera grannländer redan i dag utgår från motsvarande Arbetsförmedlingens statistik i den ekonomiska politiken, bland annat i Norge, där Norges Bank baserar sina penningpolitiska beslut på utvecklingen över inskrivna arbetslösa.

"Norge samlar också in motsvarande AKU som de rapporterar till Eurostat, men den tittar ingen på. Samma sak i Danmark", säger hon.

Någon snar förändring för svensk del i den riktningen ser hon däremot inte framför sig.

"För att Riksbanken ska ändra vilket mått de tittar på måste nog arbetsmarknaden och lönebildningen få en större roll i penningpolitiken. Nu har de inget akut behov av att uppdatera sin bild av arbetsmarknaden, men nu när de tittar på AKU får de en överdrivet pessimistisk bild", säger Susanne Spector.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt