REDAKTIONEN SVARAR: Hej Carl, svaret på dina frågor kan bli flera böcker långt. För att vara så kort som möjligt kan man säga att:

Banker tjänar pengar på att låna ut, eftersom de tar ränta. I USA tog det absurda proportioner där banktjänstemännen fick bonus om de kunde öka utlåningen, och man lånade ut till bostadsköpare med allt sämre ekonomi.

Till slut fick arbetslösa låna till husköp, utan att de behövde betala ränta alls de första åren (man kunde ju hinna få ett jobb till dess att räntan skulle börja betalas). I stället för ränta de första åren ökades storleken på lånen. När det var dags att betala ränta var det många som bara konstaterade att de bott gratis i ett par år men att det var slut med det.

I USA fungerar pantsystemet grovt förenklat så att du lämnar i husnyckeln till banken, sedan är du skuldfri.

Dessa lån till folk med låg kreditvärdighet blandades upp med amerikanska statsobligationer i en helt ny sorts värdepapper. Eftersom amerikanska statsobligationer anses ha väldigt låg risk blev dessa papper populära inveteringsobjekt för banker i hela värden. Papprena kombinerade hög avkastning (hög framtida ränta från amerikanska husägare) med förespeglat låg risk (statsobligationerna).

När det stod klart att många amerikaner inte kunde betala sina huslån, (nej det hade inte fått några jobb under den räntefria tiden), föll värdet på dessa internationella värdepapper, CDO kallades de. Huspriserna i USA föll fritt och panterna täckte inte lånen. Banker över hela världen, varav många i Europa, förlorade enorma summor pengar i en gigantisk dominokedja.

Det hamnade i ett läge där bankerna inte visste vem som eventuellt kunde gå i konkurs, därför vågade de inte låna ut pengar till varandra, och hela det ekonomiska systemet stannade av. Centralbanker, främst Fed i USA, fick ingripa och erbjuda finansiering som annars sköttes mellan bankerna själva. Det var de stora räddningspaketen.

I Sverige förlorade ingen bank några pengar att tala om på CDO:er, och krisen smittade Sverige nästan uteslutande som en psykologisk effekt. Ingen litade på någon, och det hjälpte inte att säga att man hade noll exponering i amerkanska CDO:er. Världens kreditmarknad hade frusit till is.

Allt detta skapade en lågkonjunktur. Företag fick inte lån till investeringar. Det är först nu vi börjar komma upp ur lågkonjunkturen. Lågkonjunkturen drabbade i förlängningen även fastighetsmarknaden i Baltikum där Swedbank och SEB varit rätt aggressiva i långivningen, men inte i närheten så omdömeslösa som man var i USA.

Sverige hade sin husbubbla i början av 1990-talet, och något klokare efter den hade bankerna sina huslån i Sverige under kontroll.