Sveriges sju viktigaste förvärv

Börs Många letar efter dem, men få har lyckats göra det med stor framgång. Placera korar de sju mest lyckade storförvärven som svenska börsbolag har gjort i modern tid.

De bästa förvärven sett till balans mellan risk och avkastning är oftast små till storleken och enkla att integrera eller införliva. Men för att kunna ta de många små stegen inom ett nytt eller näraliggande område behövs oftast ett stort kliv, det som brukar kallas för ett plattformsförvärv.

Blir det lyckat så läggs grunden för många år med mindre tilläggsförvärv och organisk tillväxt som kan lyfta hela bolaget, och aktien, till en ny nivå. Blir det misslyckat så kan det å andra sidan kosta mycket i form av ledningskapacitet, utspädd lönsamhet, stressad balansräkning och långvarigt misstroende från aktiemarknaden.

Vill du hellre lyssna på artikeln? Klicka här

De nordiska skogsbolagens jätteaffärer i USA kring millennieskiftet, ABB:s asbesthärva i Combustion Engineering, Telias utflykter i Asien och Ericssons återkommande försök att bli stora utanför kärnaffären är några exempel på det senare.

Men vilka vågade och vann stort med sina plattformsförvärv? En helt rättvisande utvärdering är svår att göra eftersom det är rörlig materia där olika synergier, företagskultur och omvärldsfaktorer spelar in och oftast visar sig först efter många år.

Med det sagt, här är vår helt subjektiva lista på de sju viktigaste förvärven av svenska börsbolag i modern tid:

#1 Hexagons köp av Brown&Sharpe

Mätteknikbolag är nog den vanligaste benämningen på Hexagon idag, men när avgående vd Ola Rollén år 2000 köpte Brown & Sharpe var det allt annat än ett högteknologiskt bolag med imponerande lönsamhet.

var Hexagon ett underpresterande konglomerat med en rörelsemarginal på 4 procent, som den unga lovande Ola Rollén i ett första steg siktade på att öka till 7 procent genom att renodla portföljen och satsa på de starkaste korten.

Ur Hexagons årsredovisning år 2000

Köpet av Brown&Sharpe blev den första stora katalysatorn för förvandlingen till det bolag man är idag och prislappen på 1,6 miljarder kronor är ett fynd sett i backspegeln. Med flera andra stora och tongivande förvärv längs vägen, som Leica och Intergraph, har Ola Rollén under 22 år byggt upp ett av Sveriges mest värdefulla bolag med ett börsvärde på 325 miljarder kronor och en årsomsättning kring 50 miljarder.

Rörelsemarginalen i det numera mjukvarutunga bolaget nosar på 30 procent. Stora skor att fylla för Paolo Guglielmini som tar över när Ola Rollén slutar som vd vid årsskiftet för att istället bli ordförande.

#2 Atlas Copcos köp av Edwards

Atlas Copco utökar sin verksamhet till vakuumlösningar, förkunnade pressmeddelandet då man köpte brittiska Edwards för 11 miljarder kronor i augusti 2013. Istället för att blåsa ut komprimerad luft som Atlas gör med sina vanliga kompressorer, skulle man nu även suga ut den åt kunder inom bland annat halvledarindustrin.

Logiskt men inte jätteupphetsande var nog de flesta bedömares reaktion. Efter ytterligare ett stort förvärv på området, Leybold Vacuum, började dock en större bild ta form och dåvarande vd:n Ronnie Leten berättade om ambitionen för verksamheten som senare blev ett eget affärsområde:

”När man blir en tydlig nummer ett på marknaden har man oftast de bästa medarbetarna, och med de bästa medarbetarna kan man skapa de bästa produkterna, och med de bästa produkterna kan man få den bästa lönsamheten och skapa den mest effektiva serviceorganisationen. Det är vår ambition att etablera den positionen inom Vakuum.”

Att tidigt identifiera potentialen i nischen och i den asiatiska halvledarindustrin var förstås skickligt, men den boom vi har sett i investeringar de senaste åren omfattar också ett visst mått av tur. Den osäkra geopolitiska situationen kring Taiwan banar nämligen väg för massiva investeringar i chipfabriker i USA och Atlas visade på förra veckans kapitalmarknadsdag en talande karta över planerade investeringar i landet.

Dessa delvis protektionistiska investeringar kommer även att driva efterfrågan på vakuumutrustning i flera år framåt och det borgar för fortsatt bra orderingång och lönsamhet i affärsområdet. Ett område som nu omsätter 36 miljarder kronor i årstakt med en rörelsemarginal på 23 procent.

Det motsvarar nästan hela bortfallet från den numera avknoppade gruvverksamheten Epiroc.

#3 Sälenstjärnans köp av Åre-Vemdalen

Bröderna Erik och Mats Paulssons hade länge ägt skidanläggningen Lindvallen, under namnet Sälenstjärnan, och ett viktigt expansionssteg var köpet av grannanläggningarna Tandådalen och Hundfjället 1997.

Med köpet av Åre-Vemdalen AB från investmentbolaget Bure två år senare togs dock expansionen till en ny nivå. Med Sveriges tre största anläggningar i portföljen och en snabbt stigande internetvana hos svenska folket kunde man marknadsföra sig bredare och själv ta kontrollen över kunderna genom att sjösätta en egen internetbokning för anläggningarna, Ski*Online.

Skistar förklarar internetbokningar, från Årsredovisningen 1999/2000

Senare köptes även norska Hemsedal och Trysil och därmed låg Skandinaviens fem största anläggningar hos Skistar, som man bytte namn till 2001. En misslyckad satsning på Österrike har nu skrotats men det snedsteget förtar inte vikten av det första stora klivet ut från Sälenområdet.

Skistar hade inte varit vad det är idag utan den gemensamma fronten som man kunde visa upp med Åre och Vemdalen i utbudet.

#4 Sandviks köp av Tamrock

Ett både defensivt och offensivt förvärv på samma gång och dessutom ett kapitel svensk industrihistoria. Bakgrunden var att Atlas Copco och Sandvik i årtionden hade marknadsfört sig gemensamt mot gruvkunderna som ”The Swedish Method”, med Atlas maskiner och Sandviks borrstål och borrkronor som en kraftfull kombination.

När Atlas Copco överraskande köpte Secoroc från Kinnevik 1988 fick de tillgång till sitt eget borrstål, vilket innebar att Sandvik riskerade att bli av med sin distributionskanal eftersom Atlas satt på slutkundskontakterna. Det sågs och kändes som ett knivhugg i ryggen av många i Sandviken.

Nu tvingades Sandvik ompröva sin affärsmodell och valet föll till slut på en utvidgning till att erbjuda kunderna egna gruvmaskiner. För att komma på banan köpte Sandvik i slutet av en lång händelsekedja hela den sargade finska maskintillverkaren Tamrock 1997. Ett bolag som varit en del av det stora Tammerforskonglomeratet Tampella och vars orangea maskiner särskiljer sig mot övriga branschens gula maskiner.

Skillnaden på att bygga upp ett affärsområde i maklig takt och att göra det snabbt och forcerat via förvärv blev dock tydlig under finanskrisen. Atlas utklassade Sandvik på de flesta mätpunkter, men efterfrågan kom tillbaka och med facit i hand var Tamrock-förvärvet rätt väg att gå efter skilsmässan med Atlas.

Idag är Mining and Rock Solutions det största affärsområdet i Sandvik och omsätter över 50 miljarder i årstakt med en rörelsemarginal väl över 20 procent. Bredvid Epiroc dominerar man världsmarknaden för utrustning för underjordsgruvor.

#5 Trelleborgs köp av PSS

Trelleborg har ibland fått kämpa med bilden av att vara en andradivisionens verkstadsbjässe med lite för mycket fordonsberoende, lite för svängiga resultat och låga marginaler. Det är inte direkt felaktigt men något orättvist och helt klart skulle det sett betydligt värre ut utan förvärvet av brittiska Polymer Sealing Solutions 2003.

Verksamheten som är specialiserad på polymerbaserade precisionstätningar blev direkt ett eget affärsområde med namnet Trelleborg Sealing Solutions och dåvarande vd:n Fredrik Arp pekade på potentialen i att det var en plattform för vidare tillväxt.

PSS omsatte 5,5 miljarder kronor, hade en rörelsemarginal kring 12 procent och Trelleborg fick betala 6,5 miljarder för bolaget. De till synes enkla produkterna är ofta kritiska för kunden och med en vältrimmad logistik- och produktionsapparat har Trelleborg lyckats höja lönsamheten på ett imponerande sätt.

Tätningar från Trelleborg Sealing Solutions

Med en rörelsemarginal på närmare 23 procent och en årsomsättning på 14,5 miljarder utgör affärsområdet idag mer än halva den kvarvarande Trelleborgkoncernens omsättning och står för mer än två tredjedelar av resultatet. Det säger en del om betydelsen av PSS-köpet.

Efter försäljningen av affärsområdet Wheel Systems och det färska köpet av Minnesota Rubber & Plastics, som blir en del av Sealing Solutions, kommer betydelsen ytterligare förstärkas. Med Minnesota-förvärvet är ambitionen att göra affärsområdet lika starkt i Nordamerika som Europa och även om priset ser betydligt svettigare ut än när PSS köptes så är det svårt att argumentera mot strategin att växa inom det här lukrativa området.

#6 Volvos köp av Renault/Mack

Det är långt ifrån självklart att Volvos köp av Renaults lastbilsverksamhet år 2000 ska få vara med på framgångslistan. Men utvecklingen för ärkerivalen Scania, som istället för att styra sitt eget öde nu ligger i Volkswagens dystra lastbilslåda Traton, tippar över till slutsatsen att Volvo valde rätt väg.

Efter att ha sålt personvagnarna till Ford året före för omkring 50 miljarder kronor såg dåvarande Volvo-vd:n Leif Johansson chansen att ta en ledande position i lastbilsbranschen genom att köpa Renaults lastbilsbolag RVI, där även amerikanska Mack ingick, för motsvarande 14 miljarder i egna aktier. Geografiska marknader och produkter som kompletterade varandra gjorde affären mer logisk än det samgående med Scania som tidigare hade varit på väg att bli verklighet.

Att organisera och hantera tre separata varumärken med olika kulturer har inte varit friktionsfritt och besvikelserna på börsen har varit många under årens lopp. Det är först de senaste åren, med ledningsgruppen fylld av före detta Scaniachefer, som Volvo på allvar har fått ordning på lönsamheten och lyft lägstanivån i koncernen.

Nu styr hela branschen troligen mot en konjunktursvacka efter några urstarka år men Volvo sitter själva i förarsätet tack vare sin storlek som näst störst i världen inom tunga lastbilar. Man har en jättekassa, en stor orderbok att beta av, en mer flexibel organisation och en framsynt satsning på elektrifierade fordon som börjar ta fart. Utan RVI-köpet hade man sannolikt inte varit i den gynnsamma positionen.

#7 New Waves köp av Craft

Torsten Janssons handelskonglomerat New Wave har briljerat de senaste åren. En stor del av framgången hittar man i varumärket Craft som nu skördar stora framgångar.

Fröet såddes redan år 1996 när New Wave köpte Craft of Scandinavia, ett bolag som grundades 1977. Efter att ha tuffat på som i första hand ett skid- och underställsmärke i många år har man de senaste åren växlat upp inom andra sporter som fotboll och handboll och många elitlag bär idag tröjorna. Däribland Hammarby.

I planen framåt ligger en kraftig satsning på skor för löpning som snart ska följas upp med fotbollsskor. Plattformen har uppenbarligen en stor inneboende kraft som nu börjar förlösas på allvar.

Vid en kapitalmarknadsdag tidigare i höstas uppgav bolaget att Craft har en årsomsättning kring 2 miljarder kronor, och målet är att dubbla den de närmaste 5 åren. Det innebär att Craft utgör omkring en fjärdedel av hela den spretiga koncernen och sannolikt också är helt avgörande för det stora marginallyftet senaste åren. Stor potential finns kvar om man fortsätter växa denna höglönsamma del.

 

Gemensamt för bolagen på vår lista är att förvärven har många år på nacken nu och därmed kan utvärderas med lyxen av att ha facit i hand. Gemensamt är också att de inte är gjorda bara för växandets skull, utan att det har funnits en plattformstanke – som har blivit lyckad.

Vilka av de senaste årens storförvärv på börsen som man i framtiden kan prata om som succéer återstår förstås att se. Tänkbara kandidater är Securitas köp av Stanley Security, Evolutions köp av Netent, Assa Abloys just nu kärvande köp av HHI samt en högoddsare i Ericssons kritiserade köp av Vonage.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -