Chansen att EMU-området ska kunna undvika en allt för djup recession kan sägas ha minskat något efter att de preliminära inköpschefsindexen för november publicerats. Det sammanvägda indexet för industrin respektive tjänstesektorn i EMU-området landade på 47,8. Visserligen fortsatt en bra bit under det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång men inte så illa som förväntade 47,0. Dessutom en mindre uppgång från föregående månads 47,3.

Även i Storbritannien stannade nedgången för det sammanvägda inköpschefsindexet av i novembermätningen. Här steg indexet från 48,2 till 48,3. En bit över förväntningarna på 47,5. Framför allt var det tjänstesektorn som överraskade positivt.

Till det positiva i undersökningarna hör att leveransproblemen lättar och det också syns tecken på att insatsvarupriserna kan börja komma ner. Dessutom är företagen inte lika pessimistiska kring framtiden som tidigare. Även om de negativa förutsägelserna inför det kommande året fortsatt överväger. Företagen fortsätter också att nyanställa, om än i betydligt mindre omfattning är tidigare.

Till det negativa hör främst att orderingången fortsätter att backa och ligger på minussiffror för femte månaden i rad.

Sammantaget talar det här för att det inte är en vändning till det bättre som har skett utan snarare att det, i bästa fall, rör sig om en stabilisering på låg nivå.   

Tisdagens prognos från OECD var sammanfattningsvis heller ingen direkt upplyftande läsning. Även om de globala tillväxtprognoserna inte justerades ner som befarat. OECD räknar med att årets globala tillväxt landar på 3,1 procent, för att sjunka till 2,2 procent 2023 och studsa upp till 2,7 procent 2024. Det blir i så fall en historiskt sett ganska svag tillväxtperiod även om den riktiga djupdykningen, som många varnat för, ser ut att kunna undvikas. I alla fall enligt OECD:s prognoser.

Däremot är OECD påfallande pessimistiska när det gäller den svenska ekonomin. Även om Sverige placerar sig ungefär i mittfältet bland OECD-länderna med en tillväxt på 2,9 procent i år så väntas vi under nästa år halka ända ner till sistaplatsen med en tillväxt på -0,6 procent. Kanske något för Riksbanken att ta i beaktande inför torsdagens räntebesked.

Till sist kan vi inte låta bli att dela denna smått skrämmande graf från tisdagens OECD Economic Outlook för er läsare. Den visar hur stor andel av BNP som länderna i världen spenderar på energikostnader. Vi är numera upp på nivåer som senast sågs i samband med den andra oljekrisen 1979 och något högre än oljekrisen 1973.

Bägge de kriserna följdes av några riktigt svaga, globala tillväxtår med en genomsnittlig tillväxt på under 1 procent för de kommande åren. Så visst finns det fortsatt en risk för att de globala tillväxtprognoserna kan komma att behövas justeras ner ytterligare. Även om det inte är huvudscenariot just nu.