När dollarn peakade gentemot kronan i höstas fick man betala 11 kronor per USD. Sedan dess har kronan stärkts med en 50-öring lite drygt. En rörelse som kan tyckas fullt rimlig, men den som köpte en amerikansk aktie eller fond har sett sitt innehav sjunka med över 4 procent sedan i oktober, allt annat lika.

Valutarisken har således en stor effekt på vårt sparande, men det är långt ifrån självklart hur man ska förhålla sig till den.

Maria Landeborn är senior strateg på Danske Bank. Hon tycker generellt att det inte är en bra idé att försöka tajma valutarörelser.

”Valutor är ett av de svåraste tillgångsslagen att förutse. Över tid kan man tänka sig att kursrörelserna i valutor kommer att jämna ut sig. Ibland bidrar valutan positivt, ibland negativt.”

Maria Landeborn

Maria Landeborn tycker att valutarisken är något man ska vara medveten om, men inte nödvändigtvis agera särskilt mycket efter.

”Ofta handlar det om aktier eller aktiefonder, alltså innehav som för de flesta klassas som ett långsiktigt sparande, då behöver man inte tänka så mycket på valutarisken eftersom valutasvängningar tenderar att jämna ut sig över tid.”

Utvecklingen för USA-fonder är ett exempel på hur man som svensk gynnats av den allt svagare kronan.

”Med tanke på hur mycket kronan har försvagats mot dollarn de senaste åren så har det gett ett betydande bidrag till avkastningen för svenska sparare. Skulle kronan stärkas framöver så blir effekten motsats, då minskar avkastningen i stället.

Om den svenska kronan skulle stärkas till 2014 års nivåer skulle värdet på en USA-fond sjunka runt 40 procent, trots att USA-börsen stod stilla.

Ett annat sätt att jämna ut valutarisken är det gamla hederliga månadssparandet, eftersom du då kommer att köpa både när den svenska kronan är som svagast och som starkast – och allt däremellan.

Att det skulle finnas en inbyggd kudde i utländska placeringar i form av att den svenska kronan försvagas i dåliga tider, tycker Maria Landeborn är ett samband som inte riktigt stämmer på samma sätt som det gjorde förr i tiden.

”Historiskt har kronan ofta varit svag när vi befunnit oss i en lågkonjunktur, sedan har kronan stärkts igen när konjunkturen varit god. De senaste åren tycks det inte ha spelat någon större roll om konjunkturen varit stark eller svag, kronan har fortsatt att försvagas ändå och det har gjort att vi gradvis blivit fattigare jämfört med omvärlden.”

På kort sikt kan valutarisken alltså få en stor inverkan på ditt sparande. När sparhorisonten inte är så lång är det också många fler som har räntefonder, där den förväntade låga avkastningen snabbt kan ätas upp av en starkare krona.

Därför är de flesta räntefonderna som investerar i utländska räntepapper valutasäkrade.

”Man kan kolla att de är valutahedgade. Det kostar lite av avkastningen, men man vill inte riskera en valutaeffekt på 15 procent om den förväntade avkastningen är 3 procent”, säger Maria Landeborn.

En globalfond innebär en mer spridd valutarisk än att bara var exponerad mot en valuta, men det betyder inte att valutarisken blir särskilt mycket mindre, tyvärr. Den svenska kronan rör sig ofta ungefär på samma sätt gentemot flera valutor, dessutom är dollarn och amerikanska innehav ändå dominerande i globalfonder, så den valutariskdiversifieringen blir inte särskilt effektiv.

Det kan såklart också finnas en inbyggd valutarisk i aktier, även om de handlas i svenska kronor. H&M är ett bra exempel på ett företag som gynnas av en svag dollar, eftersom det är i den valutan som bolagets inköp sker.

En stor del av våra svenska storbolag däremot, de exportberoende verkstadsbolagen, gynnas i stället av en svag krona eftersom efterfrågan på deras produkter ökar. Marginalerna stiger också eftersom bolagen ofta säljer sina produkter i dollar och sedan växlar tillbaka till kronor. Är kronan svag ger det fler kronor för varje dollar. Eftersom de utgör en stor del av den svenska börsen har den gynnats av en svag krona de senaste åren.

Maria Landeborn tycker att det under en begränsad period kan vara positivt med en svag krona eftersom exportbolagens vinster ökar och vår konkurrenskraft gentemot utlandet stärks, eftersom svenska varor relativt sett blir billigare.

”Men när kronan är svag under lång tid så riskerar det i stället att leda till att konkurrenskraften försämras eftersom vinsterna ökar tack vare kronan. Risken ökar också att svenska bolag kan köpas upp av utländska förtag med starka valutor eftersom prislappen blir låg när kronan är billig.”

I tillväxtmarknader och så kallade frontiermarknader, det vill säga länder som Kenya, Vietnam och Bangladesh, finns det förstås en ännu större valutarisk att ta hänsyn till.

”Generellt kan man säga att en Asienfond, där Kina är en stor del, har mindre valutarisk än exempelvis en Rysslands- eller Latinamerikafond”, säger Maria Landeborn.

Hon är tveksam till att aktiefonder som är valutasäkrade är en god idé.

”Dels för att det ofta är onödigt i ett långsiktigt sparande då valutarörelserna som sagt jämnar ut sig, dels för att det kostar avkastning att skydda sig mot valutarisk.”

Att som vanlig privatsparare skydda sig med valutaterminer eller certifikat går förstås, men det kräver dels att det är stora positioner, dels att det är kortsiktiga placeringar, för att det ska löna sig.

”Det förutsätter en helt annan nivå av kunskap och ett annat typ av intresse för de finansiella marknaderna”, säger Maria Landeborn.

Ett annat avancerat sätt är att ha motsvarande summa pengar på ett valutakonto i den valuta man vill hedga sig mot, men man ska givetvis tänka på att även växlingsavgiften kostar.