Efter rivstarten i inledningen av det nya året har det varit något lugnare på världens börser under den senaste månaden. Även om en fortsatt uppgång med 2,1 procent sedan mitten av januari givetvis är imponerande. Årets totala uppgång för MSCI World summerar därmed till 7,6 procent.

Det är framför allt bland de utvecklade ekonomierna (Developed Markets) som uppgången fortsatt och det är även fortsättningsvis i Europa vi hittar de stora vinnarna. Sett enbart till EMU-länderna saknas det bara lite knappt en procents av fortsatt uppgång för att hela börsfallet från 2022 ska vara upphämtat. Minst sagt imponerande sett till de mycket dystra yttre förutsättningarna. Ett bidragande skäl är förstås att börserna i EMU-området inte steg i alls samma utsträckning som exempelvis den svenska eller amerikanska börsen under 2020 och 2021. Tjurrusningen i år kan dock i huvudsak spåras till minskad energioro och stigande förhoppningar kring att en recession kan undvikas.

Lite sämre har det gått bland tillväxtekonomierna (Emerging Markets) och förhoppningsekonomerna (Frontier Markets) även om det rör sig om stark inledning på börsåret även inom dessa grupper. De mer mogna tillväxtekonomierna har dock gått ganska rejält svagt sedan slutet på januari.

Sammantaget kan sägas att det numera pågår en kamp mellan å ena sidan stigande förhoppningar kring den globala konjunkturutvecklingen och å andra sidan risken för att centralbankerna, framför allt i de utvecklade ekonomierna, kommer att tvingas fortsätta att strama åt penningpolitiken. I det senare fallet riktas fokus främst mot den amerikanska centralbanken som inte bara brottas med fortsatt obekvämt hög inflation, om än sjunkande, utan också en fortsatt urstark arbetsmarknad. Tonen från ledamöterna i den räntesättande kommittén (FOMC) har definitivt blivit tuffare efter att de mycket starka arbetsmarknadssiffrorna för januari publicerades.

Även från ECB hörs fortsatt tuffa tongångar även om de hittills inte fått någon större negativ börspåverkan.

Ökade geopolitiska spänningar mellan Kina och USA har också bidragit till att en del investerare dragit öronen åt sig. Detta har dock främst drabbat den kinesiska börsen som tappat en del under den allra senaste veckan, delvis i spåren på ballong-debaclet men också för att USA infört nya restriktioner på teknikexport till landet.

Volatiliteten på börserna i USA (VIX) respektive Europa (Vstoxx) har uppvisat små rörelser under inledningen av året. Det får ses som ytterligare ett gott tecken på att det finns en fortsatt riskvilja bland investerarna. Det stora flertalet investerare tror i alla fall inte på något större börsfall i närtid. Till de riktigt låga nivåerna på volatiliteten, som uppnåddes i samband med att centralbankerna körde med nollräntor och gödslade finansmarknaden med färskt kapital, är det fortfarande en bit. Frågan är dock om det ens är önskvärt att komma ner till de konstlat låga nivåerna. Snarast borde dagens nivåer kanske betraktas som en ny normalnivå.

När det gäller konjunkturen så kan det noteras att det ser lite ljusare ut. Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrosiffrorna faller ut i förhållande till analytikernas prognoser, ligger på klart positivt territorium i EMU-området. Trots en mindre nedgång den allra senaste tiden. Nu ska den förhållandevis höga ESI-nivån inte tolkas som att EMU-området är på väg in i någon form av högkonjunktur utan är mer en signal om att analytikerkåren varit allt för pessimistiska kring konjunkturutvecklingen. Som det ser ut just nu har chansen för att EMU-området kan undvika en regelrätt recession stigit rejält men tillväxten kommer ändå att bli rejält dämpad under 2023. Något som även de flesta prognosmakare räknar med.

I USA uppvisar också ESI en lite mer positiv trend. Starka arbetsmarknadssiffror och att hårda data över bland annat detaljhandel och industriproduktion visat på en stark start på året ligger till största delen bakom uppgången. Baksidan av det myntet är förstås att det ökar risken för att Federal Reserve höjer räntan ytterligare och dessutom behöver ligga kvar med en hög ränta under längre tid. På marknaden har man också skruvat upp ränteförväntningarna rejält under de senaste veckorna och räknar med en räntetopp en bit över 5 procent under 2023.

ESI för Emerging Markets ligger runt nollstrecket och det är därmed lite mer jämnt skägg mellan positiva och negativa överraskningar på makrofronten. Här ska dock tilläggas att förväntningarna på kinesisk ekonomi skruvats upp rejält sedan landet började lätta på Covid-restriktionerna. En bättre kinesisk tillväxt väntas även bidra till att flera andra länder i den här gruppen får en välkommen tillväxtboost under 2023.

Developed Markets

Den genomsnittliga börsuppgången bland de utvecklade ekonomierna landar på 2,8 procent sedan mitten på januari, mätt som MSCI-index i lokal valuta. Det kan noteras att februaribörsen inleddes mycket starkt medan det sedan dess mest gått sidledes eller lite ner. Det kanske tydligaste exemplet är den svenska börsen som inledde februari med några dagars tjurrusning men har gått svagt sedan dess. Ändå placerar sig den svenska börsen i mitten av fältet med en uppgång på 3,2 procent sedan mitten på januari.

Europeiska börser dominerar återigen på vinnarlistan men även den japanska börsen har fått rejält med fart under senare tid. Den amerikanska börsen har gått upp med 2,9 procent. Hongkong-börsen tappar till följd av den svaga utvecklingen i fastlands-Kina. Den portugisiska börsen har i sin tur drabbats av lite baksmälla efter ett starkt 2022.

Emerging Markets

Bland tillväxtekonomierna landar den genomsnittliga börsutvecklingen på -0,1 procent sedan mitten av januari. Det är relativt jämnt fördelat mellan börser som haft en positiv respektive negativ utveckling. Noterbart är att både den tjeckisk och grekiska börsen gått mycket starkt, liksom börsen i Egypten.

Kina agerar ånyo ett sänke efter att ha inlett året mycket starkt. Ökad geopolitisk spänning mellan USA och Kina spelar förstås roll och det finns en viss rädsla hos investerarkollektivet att placera i Kina till följd pågående och även risk för ytterligare sanktioner. Även den indiska börsen har tappat fart i inledningen av 2023.

Frontier Markets

Börserna i de lite mer osäkra tillväxtekonomierna har som genomsnitt stigit med 1,5 procent under den senaste månaden. Det är, som vanligt, lite svårt att hitta en gemensam nämnare mellan så vitt skilda ekonomier. Börser med europeiska koppling har dock i flera fall gått starkt i spåren på ökad riskaptit.