STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ekonomiprofessor Hubert Fromlet manar till försiktighet när det gäller att tolka färska tyska konjunkturprognoser.

I en kommentar för Tysk-Svenska Handelskammaren, där han är senior rådgivare, påpekar Fromlet att tolkningen av nyliga konjunktursiffror genomgående blev negativ bland ekonomer och i tysk media, inte minst mot bakgrund av prognoserna för ett halvår sedan.

Han lyfter fram att den gemensamma vårprognosen från Tysklands fem ledande konjunkturinstitut visade en kraftig nedrevidering från höstprognosen. Då förutsåg instituten en tysk BNP-tillväxt på 1,3 procent i år och 1,5 procent nästa år. I vårprognosen ligger motsvarande siffror på 0,2 respektive 0,4 procent.

"Givetvis må skillnaden mellan dessa två bedömningar för 2024 verka påtaglig. I detta sammanhang bör iakttas att det ligger sex månader mellan höst- och vårprognosen. Har man följt utvecklingen under denna sexmånadersperiod, kommer nedrevideringen dock knappast som en överraskning", noterar Fromlet.

Han tycker det är viktigt att alltid beakta det tidsmässiga mellanrummet mellan två prognoser, och hade i utvärderingarna velat läsa lite mer om att "den kanske största konjunkturjokern för 2024 mycket väl kan vara på väg att falla på plats på grund av lägre inflation – det vill säga upphovet till räntesänkningar från senvåren eller sommaren redan i år".

Ekonomiprofessorn medger att man inte just nu kan skönja någon större ränteoptimism, men "likväl en ränteutveckling som skulle kunna få Tysklands konsumenter att piggna till och kanske också ett stigande antal investerare, åtminstone under nästa år".

Han noterar vidare att den svaga BNP-avslutningen under det fjärde kvartalet 2023 de facto drar ned den genomsnittliga BNP-tillväxtprognosen för 2024 med 0,2-0,3 procent.

Hubert Fromlet noterar att den svenska finansministern Elisabeth Svantesson när hon i måndags presenterade vårbudgeten återkom till att hon ser den ekonomiska utvecklingen i Tyskland som en av de största riskerna just nu mot svensk ekonomi.

Utan tilltagande geopolitiska spänningar har dock 2025 potential att bli ett något gynnsammare tyskt tillväxtår, enligt ekonomen, som tillägger att detta är något som Sverige och svenska företag skulle kunna dra nytta av.

"Kanske skulle i så fall också Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson kunna hysa mindre oro för Sveriges ekonomi, förutsatt att Tysklands tillväxt kommer igång lite bättre under senare delen av 2024", skriver han.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt