STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Dollarn tappade och långa USA-räntor steg efter att Högsta domstolen i USA på fredagen underkänt stora delar av Donald Trumps tullar.

Dollarn tappade till cirka 1:18 mot euron och till under 155-nivån mot yenen, och dollarindex sjönk från 97,90 till 97,65 vid svensk stängning.

Kronan stärktes med 5 öre till 10:65 mot euron och 6 öre till 9:03 mot dollarn.

Högsta domstolen skrev att Trump-administrationen överskridit sina befogenheter när de infört tullar med hänvisning till lagen om internationella nödbefogenheter, IEEPA.

USA-räntorna vände tidigare på eftermiddagen svagt uppåt efter blandad statistik, men nettorörelserna från dagen före var marginella. Vid svensk stängning var tvåårsräntan oförändrad på 3,48 procent och tioåringen 1 punkt upp på 4,10 procent.

BNP-tillväxten i USA under fjolårets sista kvartal var bara hälften så stark som väntat, +1,4 procent i beräknad årstakt, mot väntade +3,0 procent.

Samtidigt steg Feds föredragna inflationsmått – PCE - lite mer än väntat i december. Såväl PCE som kärn-PCE steg 0,1 procentenheter mer än väntat i både månads- och årstakt. För den förra var årssiffran 2,9 och för den senare 3,0 procent.

Intresset för inflationsdatan var stort efter att protokollet från Federal Reserves senaste möte visade förnyad oro för pristryck.

Commerzbank skrev att den tillfälliga stängningen av statsapparaten drog ned tillväxten med omkring 1 procentenhet, men att denna effekt borde vända under första kvartalet.

"Eftersom gynnsamma finansieringsförhållanden och boomen inom artificiell intelligens förväntas fortsätta, förväntar vi oss fortfarande stark tillväxt i den amerikanska ekonomin i år", skrev banken.

Annan statistik visade att försäljningen av nya bostäder sjönk 1,7 procent i december, medan det definitiva Michiganindexet för februari reviderades ned.

Här hemma visade SCB-statistiken att KPIF (KPI med fast ränta) steg 0,3 procent i januari jämfört med föregående månad, och 2,0 procent jämfört med samma månad föregående år, årstakten i linje med det preliminära utfallet.

Det definitiva utfallet för KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var oförändrat på 1,7 procent i januari, jämfört med 2,3 procent i december.

Riksbankens prognos, från december, pekade mot en KPIF-inflation på 1,6 procent samt en KPIFXE-inflation på 2,0 procent.

SCB:s detaljer visade att elpriserna steg med nästan 21 procent i januari jämfört med december, medan priserna för paketresor, biluthyrning och andra transporttjänster sjönk. Priserna för tandvårdstjänster sjönk också, vilket till stor del berodde på förändrade subventioner.

Korgeffekten för månadstakten i januari var -0,19 procentenheter för KPI, och -0,13 procentenheter för årstakten. För KPIF var korgeffekten i årstakt -0,10 procentenheter och för KPIFXE -0,09 procentenheter i januari.

Enligt Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson var tjänsteinflationen den största överraskningen på nedsidan och han tror att detta är oroande för Riksbanken. Samtidigt föll priserna på varor, men mindre än väntat.

"Sammantaget är vår omedelbara uppfattning att detaljerna är 'duvaktiga'", skrev Isaksson i ett kundbrev, och tillade att de troligen kommer att sänka sin inflationsprognos.

"Uppgången i ekonomin är dock stark, vilket är viktigt. För närvarande behåller vi vår uppfattning att Riksbanken kommer att ligga kvar på 1,75 procent, men en räntesänkning är verkligen möjlig", enligt Isaksson.

Även Handelsbanken håller fast vid sin prognos om oförändrad ränta till en första höjning första kvartalet 2027, även om de ser en viss sannolikhet för en sänkning under 2026.

Euroområdets kombinerade inköpschefsindex steg preliminärt till 51,9 i februari från 51,3 föregående månad, över väntade 51,5.

Industri-PMI steg mer än väntat, medan tjänste-PMI var upp snäppet mindre än väntat.

Cyrus de la Rubia, chefekonom på Hamburg Commercial Bank, konstaterade att detta kan vara en vändpunkt för tillverkningsindustrin, även om det kan vara för tidigt att dra långtgående slutsatser.

I Storbritannien överraskade detaljhandeln på uppsidan i januari och även PMI-utfallet var högre än väntat.

Ännu en positiv nyhet för finansminister Rachel Reeves inför vårbudgeten i början på mars var att överskottet i de offentliga finanserna var rekordstort i januari, +30,4 miljarder pund, drivet av skatteintäkter.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt